Allt längre arbetsliv
Sedan det nya pensionssystemet infördes år 2003 har antalet 65-69-åringar som arbetar ökat markant.
Rapporten visar att drygt var tredje 65-åring hade lön som sin huvudsakliga inkomst under 2024. Under samma period minskade andelen 65-åringar med pension som främsta inkomstkälla från 68 procent till 47 procent. Färre än hälften av dagens 65-åringar lever med andra ord främst på sin pension.
– Vi ser tydligt att fler och fler 65-åringar har lön som huvudsaklig inkomst. Men pensionsåldersreformen har också lett till färre år av utbetalningar från socialförsäkringen i form av pension, sjukersättning, sjukpenning och a-kassa för de som är 60 år och äldre. Så reformen har haft avsedd effekt, säger Stefan Granbom som är analytiker på Pensionsmyndigheten.
Personer födda på 50-talet fortsätter att jobba längre upp i åldrarna än tidigare generationer och de tar i högre grad ut pension senare i livet. En viktig orsak är de successivt höjda pensionsåldrarna, en annan att medellivslängden från 2003 till 2024 hos kvinnor har ökat med nästan tre år till 85 år och för män med drygt fyra år till 82 år.
Under samma period har dock den genomsnittliga pensionsåldern varit oförändrad. Därför beslutade riksdagen år 2023 om höjda åldersgränser i pensionssystemet.
Medellivslängd
| 2003 | 2024 | |
|---|---|---|
| Kvinnor | 82,43 | 85,25 |
| Män | 77,91 | 82,29 |