Gasen som pyste ut
Regeringen har nu lagt fram en proposition om att införa en gas i pensionssystemet. Det är något SKPF har slagits för länge, men dessvärre blir det inte mycket till gas under de kommande åren – de goda statsfinanserna till trots.
När det finns mer pengar i pensionssystemet än det behövs slår gasen till och betalar ut överskottet till Sveriges pensionärer. Det är tanken med att införa en gas. Det finns sedan tidigare en broms som drar ner utbetalningarna om det uppstår underskott i systemet.
Riksdagens pensionsgrupp har jobbat med frågan under en tid och den proposition som regeringen nu har lagt fram på riksdagens bord bygger på pensionsgruppens arbete, där samtliga riksdagspartier numera ingår. Förslaget från regeringen är att lagändringarna införs den 1 augusti 2026 och att de träder i kraft 2027.
Huruvida det blir någon gas eller ej beror på det så kallade balanstalet. Eftersom prognoserna för 2027 och 2028 pekar på att balanstalet inte nås då, blir det heller inga extra ”gaspengar” till pensionerna.
Balanstalet
Balanstalet är kvoten mellan systemets samlade tillgångar och dess samlade skulder till Sveriges pensionärer. Det tar hänsyn till pensionssystemets långsiktiga åtagande och är satt för att det inte ska byggas upp obegränsade tillgångar i pensionssystemet, samtidigt som det heller inte får innebära att det kan uppstå framtida underskott.
Den balanstalsnivå som definierar när det finns ett underskott i pensionssystemet är enkel att identifiera. Ett underskott finns när balanstalet är lägre än 1,0000, det vill säga när skulderna är större än tillgångarna. På samma sätt finns det ett överskott i pensionssystemet när balanstalet är större än 1,0000.
Det balanstal som finns angivet i regeringens proposition är satt till 1,1500. I SKPF:s remissvar till regeringen anser förbundet att det är för högt satt och att det innebär att det finns överskott som inte kommer pensionärerna till del. SKPF:s förslag på balanstal var i stället 1,1000. I SKPF:s remissvar menar förbundet också att analysen bakom förslaget är bristfällig, något som stöds av flera remissinstanser.
Pensionsmyndigheten bedömer däremot att balanstalsgränsen 1,1500 ger en rimlig spridning av överskottet mellan olika generationer och en hanterbar ökad risk för framtida balansering.
Regeringens underlag för att använda balanstalet 1,1500 är att de utbetalda pensionerna ska följa snittinkomstutvecklingen i Sverige och att utgående pensioner ska räknas ut med detta i beaktande. Regeringen menar att det finns osäkerheter kring framtida inbetalningar till pensionssystemet och att balanstalet därför måste väljas med försiktighet.
Fyra gånger per år gör Pensionsmyndigheten prognoser över balanstalet och det är myndighetens uppgift att räkna fram det årliga balanstalet. Balanstalet för 2027 fastställt i november 2026 och det baseras på pensionssystemet finansiella ställning per den 31 december 2025.
Prognosen för balanstalen för 2027 och 2028 är 1,1470 respektive 1,1392, det vill säga under gränsen för att gasen ska aktiveras.
Påverkan på pensionen
Om gasen slår till kommer inkomstpensionen och tilläggspensionen att öka genom att de multipliceras med en utdelningsfaktor. Hur mycket pensionen ökar beror alltså dels på hur stor pension man har i dag, dels på den så kallade utdelningsfaktorn. Individens marginalskatt påverkar också ökningens storlek.
Garantipensionen kommer att reduceras vid en utdelning och den som inte har inkomstgrundad pension kommer inte få någon del av eventuella gasutbetalningar.