Professor:”De äldre glömdes bort”
– I coronakrisens inledning glömdes äldreomsorgen bort. Allt fokus las på att klara av sjukvården. Möjligen hade det kunnat bli mindre dramatiska följder om de medicinska experterna förstått äldreomsorgens struktur i Sverige.
Det säger Marta Szebehely, professor i socialt arbete vid Stockholms universitet.
När man ser till statistiken är det skrämmande siffror. I början av juni hade 5 280 personer dött i covid-19.
De siffror som Folkhälsomyndigheten sammanställt visar att 90 procent av dödsfallen är äldre över 70 år, 50 procent av dem som dött har bott i särskilt boende och 25 procent har haft hemtjänst.
Samma mönster i andra länder
Men Sverige är inte ensamt om att sjukdomen främst drabbar äldre personer med äldreomsorg och hemtjänst. Även i andra länder, med jämförbar statistik, har smittan tagit sig in i äldreomsorgen och varit orsak till att mellan 24 procent (Ungern) till 82 procent (Kanada) av det totala antalet dödsfall funnits där.
– Det är stora grupper äldre som har dött överallt där corona- smittan härjat, och särskilt många på äldreboenden.
Forskar om äldreomsorgen
Marta Szebehely fyller 70 år i höst och jobbar hemma sedan den 10 mars. Intervjun görs först som videmöte med Zoom, men när uppkopplingen börjar svaja avslutas intervjun via telefon.
– Jag har varit fullt sysselsatt med att dokumentera hur äldreomsorgen påverkats av coronaviruset. Vi är ett antal forskare i ett nätverk, som sammanställer våra länders statistik som vi sedan publicerar på en gemensam plattform, LTCcovid. org.
De länder som ingår är förutom Sverige, också England, Skottland, Danmark, Spanien, Italien, Tyskland, Irland, Kanada, Australien med flera. Och målet är att belysa hur coronaviruset tagit sig in på äldreboenden och påverkat omsorgen om de äldre.
Marta Szebehely har forskat och gjort utredningar om situationen inom äldreomsorgen sedan 80- talet. Och bristerna, som nu blivit uppmärksammade, är väl kända, menar hon.
Slimmade organisationer
Decennier av neddragningar inom äldreomsorgen har försämrat arbetssituationen till men för såväl de äldre som personalen. Detta är väl dokumenterat i forskningsrapporter och statliga utredningar.
Hon menar att en väg för smitt- spridningen in i de äldreboenden som drabbats har varit personalen.
– Men detta är näst intill omöjligt att förhindra, om man inser att det just är nära vård som många svårt sjuka äldre på våra äldreboenden är i behov av. Och det blir inte lättare
Därtill har det framkommit i en granskning som IVO, Inspektionen för vård och omsorg, gjorde i april, att på vissa boenden har personal med symptom beordrats att jobba, samt att personal som vårdat covid-19-sjuka äldre också arbetat på avdelningar med friska äldre.
– På vissa boenden har det varit många äldre som har dött och där har det naturligtvis varit kaotiskt. Där har också personal drabbats och blivit sjuka.
– Men de flesta äldreboenden i Sverige har inte drabbats, påpekar Marta Szebehely.
Borde funnits skyddsutrustning
Det är egentligen bara Stockholm, Södermanland och i viss mån Östergötland som har haft en rik- tig attack i Sverige.
– Hade det funnits skyddsutrustning då, i det inledande skedet av smittspridningen, hade man förmodligen varit bättre rustad.
– Man borde tidigt ha inrättat covid-ansvariga på varje äldreboende och covid-team inom hemtjänsten. Och det borde finnas en äldreenhet på Socialstyrelsen, som särskilt ansvarar för beredskapen inom äldreomsorgen. Detta finns inte i dag, säger hon.
Hade det sett annorlunda ut om det funnits en avdelning för äldre- omsorg på Socialstyrelsen?
– Kanske. I inledningen av smittspridningen var man så fokuserad på att hindra smittan från att komma in i sjukvården. Det hade man sett i Italien och många läkare dog. Så man glömde helt enkelt bort äldreomsorgen, trots att det återkommande påtalades att de äldre tillhörde en av de grupper som man måste skydda särskilt.
– Man glömde bort att det i Sverige finns cirka 90 000 jättesköra äldre, på boenden där dörrarna stod öppna och ingen fick hindras från att gå in eller ut.
Den 31 mars beslutade regeringen om att införa besöksförbud på landets äldreboenden. Marta Szebehely pekar också på de åtgärder som många äldreboenden vidtog, att skapa särskilda covid-19-av- delningar, där bara smittade äldre vårdas av utbildad personal, som särskilt avdelats till den avdelningen.
– Ja, man har dragit lärdom av hur smittan framför allt drabbade Stockholmsområdet.
Alla måste testas
Marta Szebehely påtalar vikten av att testa all personal inom äldreomsorgen, men också de äldre. Hon menar att många äldre kan ha otypiska symptom eller kanske inte ens kan tala om att de mår dåligt.
Hon återkommer till vikten av krisberedskap i äldreomsorgen.
– Det borde finnas skarpare riktlinjer för hur vården måste bedrivas i händelse av ett smitt- samt utbrott. Äldreomsorgen har ju också återkommande problem med smittspridning av influensa och vinterkräksjuka. Men det är klart, det är också en ekonomisk fråga. Äldreomsorgen ska ju inte kosta så mycket.
Men hon är tveksam till om smittspridningen i äldreomsor- gen hade kunnat förhindras.
– Möjligen hade det blivit mindre dramatiska följder om Folkhälsomyndighetens medicinska experter hade förstått äldreomsorgens struktur. Och känt till hur äldreomsorgen är organiserad.
– God handhygien och social distansering, går bra i äldreomsorgen också, sa man.
– Jag vet inte vad man såg framför sig då? Någon form av ålderdomshem där personalen kommer in med kaffebrickan till de äldre i deras boende?