Allt vanligare med familjerådgivning

Antalet äldre som söker sig till kommunernas subventionerade familje­rådgivning ökar. Tillsammans med pensionen infinner sig en ny fas i livet. Det är inte ovanligt att det hos ett par finns olika drömmar och idéer om hur tiden då ska användas.

Madelen Alling är auktoriserad familjerådgivare och har arbetat som det i mer än 20 år och dessförinnan som familje­terapeut i många år. Hon är socionom med vidare­utbildning i familjeterapi, psykoterapi och sexologi samt ansvarig granskare på 1177 gällande information om familjerådgivning.

Vi ses i ett avskalat rum med två bekväma, inte så stora, fåtöljer med ett lågt bord emellan. På bordet står vattenglas och en karaff med vatten. Här slår sig vanligen paret ned, medan Madelen ­sitter i en stol mittemot.

– Att arbeta med par blir aldrig tråkigt. Dynamiken som skapas mellan människor med överföringar och mot­överföringar är alltid spännande, säger Madelen Alling.

När ett par kommer till Madelen första gången försöker hon förstå vad de vill, varför de har sökt familje­­råd­givning.

– Vi brukar börja med en kartläggning och försöka få syn båda perspektiven. Hemma kanske de inte lyssnar på varandra, kanske hamnar någon lätt i ­affekt. Tillsammans tittar vi på sam­spelet utifrån, samforskar för att förstå vad vi ska göra. Vi kanske inte löser allt i livet, men vi kan hjälpa till att prata om och försöka förstå för att skapa möjligheter till förändringar över tid.

De två första samtalen brukar hänga ihop och vara nära i tid för att komma in i en förändringsprocess där paret får hjälp med att sätta ord på känslor och behov i stället för att klaga på varandra.

– Hur tar vi oss i rätt riktning? Det gäller att våga prata om det som gnager. Vad behöver tillföras? Vad gör vi som vi mår bra av? Allt beror på vad man kommer hit med.

Om ett par är i kris kan de behöva träffas ofta, men om det mer handlar om att paret behöver reflektera kan det vara bättre att träffas mer sällan.

– Ibland är paret i stark affekt och då måste man arbeta för att få ner affektnivån, så att de kan lyssna på varandra. Grundfrågorna brukar vara: Hur får vi det bättre? Hur löser vi konflikter bättre? Hur har våra behov förändrats över tid och hur ser de ut nu? Hur blir man nyfiken på varandra igen? Det viktiga är att hitta ett bättre sätt att prata med varandra på.

Var sitt samtal
Madelen berättar att det också kan röra sig om inre processer som inte är färdigformulerade ännu och då kan det vara bra att dela paret och ha var sitt samtal.

– Vi undersöker och försöker att förstå både vad som sker i var och en, men framför allt emellan. Vanliga problem i pensionsfasen kan vara att en går i pension tidigare än den andra och att de då hamnar i olika faser i livet. Det kan röra sig om sjukdom och hur det påverkar relationen och livet ihop. Det händer också att par upp i åldrarna separerar, även om det inte är vanligt. Andra ­bekymmer kan vara att ena partnern kanske vill bo i Spanien och den andra vara hemma nära barnbarnen. Relationen till barn och barnbarn är också vanliga ­teman och ibland kommer paret med sina vuxna barn för att få hjälp med att reda ut problem och konflikter som uppstått i nutid eller under barndomen, berättar Madelen.

Subventionerad familjerådgivning
Få äldre känner till att kommunerna erbjuder subventionerad familjeråd­givning. Det finns information på kommunernas hemsida om de aktuella företagen.

Madelen skulle vilja att tröskeln sänks så att fler vågar komma även om man inte har vänt sig till familjerådgivning tidigare.

– Har man det inte bra i sin relation, boka gärna en tid och prova. Känn efter om det här kan vara något. Det räcker med att det är dålig stämning, att man ofta är sura på varandra, för att komma hit. Det behöver inte vara allvarligare än så, men ibland handlar det förstås om svårare frågor såsom våld och missbruk. Kom gärna tidigt och helst innan ni har slutat att prata med varandra, det är min uppmaning. Mycket går faktiskt att förändra!

Ibland är det den ena partnern som har dragit med den andra till familjerådgivningen och den andra vill egentligen inte vara där.

– Då brukar jag börja med att fråga: Om det kan komma något gott ut av det här, vad skulle det vara? Det brukar vara en bra början.
Många som märker att familjeråd­givningen hjälper kommer tillbaka efter ett halvår eller ett år när de kan få nya samtal för att komma vidare i förändringsprocessen. Man behöver förstå vad som blir fel, men också vad som är hjälpsamt. De flesta behöver fler verktyg till att hantera sin relation.

Ett liv har många faser: Vuxenblivandet, familjebildning och småbarnsår, medelåldern och barn som flyttar hemifrån, pensionsåldern. Varje fas har sina behov.

– Efter många år sitter man nästan ihop, har sina roller, men även en trygghet. Trots det kan obalans uppstå vid livsförändringar. Den ena partnern blir kanske sjuk, deprimerad, eller drabbas av demenssjukdom. Hur ska vi hantera den nya situationen? Vad ska vi göra med resten av våra liv?

Alla typer av frågor kan dyka upp när man går in i en ny fas i livet. Det är vad kommunernas familjerådgivning finns till för – att hjälpa till och förhoppningsvis reda ut.

Text Eva Brenckert Foto Gettyimages

Senaste artiklarna