Det svenska pensionssystemet är inte någon succé, men tjänar väl sitt syfte. Det är ekonomiskt stabilt och detta var den främsta orsaken till att pensionssystemet förändrades för över 20 år sedan. När Jens Magnusson, privatekonom vid SEB, gör en analys av det svenska pensionssystemet får det dock med tvekan godkänt.
Bara 30 procent av unga vuxna sparar till pensionen, i stället är det boendet som prioriteras och i detta syfte sparar 65 procent varje månad. Och det är inte så underligt menar Johanna Kull, sparekonom vid Fondbolagens förening.
De flesta som får en demensdiagnos i Sverige i dag är ungefär 80 år gammal. 90 procent av dem bor hemma i eget boende, majoriteten är kvinnor, och de flesta får sin diagnos i ett tämligen tidigt skede av sjukdomen.
När dagens pensionssystem sjösattes på 90-talet sa man att systemet inte ska ta hänsyn till de företeelser i samhället som leder till att kvinnor får lägre pensioner. Pensionssystemet skulle vara neutralt. Men är det egentligen självklart att det måste vara så? Inte alls, menade Agneta Stark, docent i företagsekonomi, när hon talade på ett SKPF-seminarium i Stockholm på onsdagen.