Varje år insjuknar cirka 24 000 svenskar i en demenssjukdom, enligt Socialstyrelsen. Den vanligaste diagnosen är alzheimer.

Nio av tio som får demensdiagnos bor hemma

De flesta som får en demensdiagnos i Sverige i dag är ungefär 80 år gammal. 90 procent av dem bor hemma i eget boende, majoriteten är kvinnor, och de flesta får sin diagnos i ett tämligen tidigt skede av sjukdomen.

– Man klarar sig hyfsat bra själv och har ingen hemtjänst. Däremot behöver man hjälp med medicinering och med sin ekonomi, sa Maria Eriksdotter, registerhållare för Svenska demensregistret och professor i geriatrik vid Karolinska institutet.

Ofta är det barnen som hjälper till med detta, enligt henne. Undersökningar visar att allt fler anhöriga ger omsorg till en närstående äldre. I senaste numret av Här&Nu, 4/2017, beskrev vi de anhörigas situation och träffade Ann-Britt Säfström som vårdat sin förlamade man i 25 år. I dag finns 1,3 miljoner personer som i olika omfattning ger anhörigomsorg.

Har ofta flera sjukdomar
Enligt Svenska demensregistret, Svedem, behandlas 70 procent som får en demensdiagnos med hjärt-kärlläkemedel, vilket visar att de har flera sjukdomar. Personer med diabetes är till exempel ofta yngre än genomsnittet när de får sin demensdiagnos.

För att undersöka tandstatus har man samkört demensregistret med tandvårdsregistret. Det visar att antalet tandvårdsbesök minskar när man får en demensdiagnos vilket innebär att de med demens ofta får dålig tandhälsa. Vården i dag är ganska bra på att identifiera personer med demenssjukdom, men ofta uppdagas detta när personen söker för annan sjukdom.
– Vi behöver bli bättre på att identifiera sjukdomen utan att de har andra sjukdomar som gör att de uppmärksammas av sjukvården, enligt Maria Eriksdotter.

Undernäring vanlig
Enligt siffrorna i registret har 25 procent av dem som får en demensdiagnos ett BMI under 22, vilket i den åldergruppen innebär att man är undernärd. – Det är också någonting som vi behöver göra någonting åt, säger Maria Eriksdotter. Varje år insjuknar cirka 24 000 svenskar i en demenssjukdom, enligt Socialstyrelsen. Den vanligaste diagnosen är alzheimer.

Under våren presenterades en ny demensstrategi för äldreminister Åsa Regnér som innehåller flera förslag till åtgärder för att förbättra vården. Ett av önskemålen är att det ska finnas demensteam i alla kommuner. Deras arbete ska ske i samverkan mellan hälso- och sjukvård och socialtjänsten.
Målet är att kunna presentera en ny demensstrategi innan valet 2018.

  • Fakta Svedem
    Svenska demensregistret, Svedem, är världens största databas för demenssjukdomar. I registret kan man följa patienten genom hela vårdkedjan, från det att individen får sin diagnos till det att den blir så sjuk att den hamnar på ett särskilt boende.  Alla minneskliniker och specialistenheter i Sverige, 655 särskilda boenden och ungefär 75 procent av vårdcentralerna är i dag med i registret.
    Behandling med antipsykosläkemedel i särskilt boende har minskat från 17 procent år 2012 till 13 procent år 2016. Samtidigt har inte användningen av antidepressiva, ångestdämpande eller smärtläkemedel ökat på boendena, enligt Svedem. Registret som i år firar tio år hjälper också till att öka kunskapen om personer med demenssjukdom

Text Ullacarin Tiderman Foto iStockphotos

Senaste artiklarna