Påsken – tro och folkliga seder
Påsken var från början en judisk tradition, till minne av israeliternas uttåg ur Egypten där de hade hållits fångna av den egyptiske faraon. I och med kristendomens utbredning började de kristna också fira påsk. Nu firade man minnet av Jesus uppståndelse, och det började man med redan på 100-talet.
Själva påsken börjar egentligen inte förrän på påskdagen men i dag tycker vi att hela veckan innan påskhelgen kan firas. Skolorna har påsklov och på många företag passar medarbetarna på att ta ledigt.
Dagens påskfirande brukar börja med att man skaffar ett påskris, några grenar av björk som sedan pryds med färgglada fjädrar och annat påskpynt. Vi ser det som en fin dekoration men förr var det faktiskt meningen att man skulle piska varandra med det ris man bar in.
Med björkris och annat påskpynt på plats kan påskstämningen infinna sig.
Reningsdag och häxor
Skärtorsdagen i påskveckan är enligt den kristna kyrkans tradition en reningsdag. Kyrkan firar skärtorsdag till minne av den första nattvarden. Det är också den dag som – enligt gammal folktro – alla häxor flyger till Blåkulla. Det gällde att gömma kvastar, stänga skorstensspjäll och skjuta med gevärsskott, som sedermera blev smällare. Allt för att skrämma häxorna.
Numera kommer det mest utklädda små barn och ber om godis eller delar ut speciella påskkort, en sed som pågår under hela påsken.
Påskeldarna, som mest tänds på Västkusten, i Dalsland och i Närke, var också ett sätt att hålla koll på påskkäringarna – häxorna.
Roligare påskhelg efter 1969
Alla som är uppväxta under de första 60 åren på 1900-talet berättar gärna hur fruktansvärt tråkigt det var på långfredagen. Det skulle vara stilla och tyst, på den stora sorgens dag när Jesus dog på korset. Man fick inte utföra onödiga sysslor, alla barn skulle vara lugna, helst inga lekar, maten var enkel och radio och senare tv skulle vara avstängda. Inga affärer, inga restauranger eller caféer var öppna.
Inte förrän 1969 kom en större ändring, speciellt när det handlade om ”offentliga nöjestillställningar.”
Men på påskafton blev det bättre. I dag börjar vi fira under dagen, men enligt gammal sed ska man vänta tills midnatt mot påskdagen. Då var äntligen den långa fastan över. Nu fick man äta gott igen.
För påsken är också den goda matens helg. Vi äter till exempel lax, lammkött, smörgåsbord med massor av tillbehör och naturligtvis ägg.
Ingen påsk utan ägg
Hönan är en symbol för påsken och vi äter mest ägg på hela året under påskdagarna. Med vårens ankomst kommer ljuset tillbaka, hönorna piggnar till och börjar lägga fler ägg.
Ägget är också en symbol för pånyttfödelse – påskens kristna tema. Men vi äter inte bara äggen. Det finns många andra äggtraditioner under påskfirandet. Vi målar kokta ägg i glada färger och mönster.
Förr gav man bort dekorerade ägg. I dag ger vi bort ägg av papp eller plast fyllda med godis och kanske en liten present.
Den egentliga orsaken till att det blivit så mycket ägg till påsk tros vara den sex veckor långa fastan som tar slut vid påsk. Den råkar sammanfalla med den period då tamfåglarna värper som mest. Eftersom all mat som innehöll ägg var förbjuden under fastan hade man ett stort lager ägg till påsken.
- Kristna kyrkans största dag
Påskdagen är den kristna kyrkans största dag. Då firas Jesu uppståndelse från de döda. Gudstjänsten på påskdagen går i glädjens tecken.
På annandag påsk fortsätter glädjen i helgfirandet. Förr var den ofta ungdomarnas egen dag, då behövde det ju inte vara lugnt och stilla längre utan man kunde dansa och roa sig.