Den ideella organisationen Manimalis arbetar med att samla in och sprida information om sällskapsdjurens positiva effekter på människors hälsa och välbefinnande. På deras hemsida manimalis.com kan du läsa rapporter och vetenskapliga studier.

Skaffa katt och bli friskare (och lyckligare)

Funderar du på att skaffa katt? Grattis i så fall! Inte bara till allt det roliga och mysiga med själva kattlivet i vardagen, utan också till de hälsofördelar som följer med! Många vetenskapliga undersökningar visar att det är mycket bra för hälsan att ha sällskapsdjur, speciellt för äldre.

Världshälsoorganisationen, WHO, har satt samman ett policydokument för hur världens åldrande befolkning ska må så bra som möjligt och där framhålls på en punkt hur sällskapsdjur kan hjälpa till:
”Umgänget med djur minskar risken för hjärt-kärlsjukdomar och ökar chansen till överlevnad hos dem som drabbas av stroke. Djuren ger oss ett socialt nätverk (…) och de ger oss mening och motivation i livet. Dessutom, djurägare är mindre ensamma, mindre deprimerade och känner sig trygga, nöjda och behövda.”
De flesta sällskapsdjur är alltså bra för hälsa och välbefinnande men det finns vetenskapliga studier som visar att vissa saker gäller speciellt för den som har katt.

Bättre humör med katt
Kattägare är mer sällan deprimerade eller på dåligt humör. De sover bättre, har större självförtroende och känner sig mindre utanför än människor utan katt. Kattägare som är singlar är dessutom mer sällan på dåligt humör än kattägare som har en partner, vad det nu beror på.

Kattägare är mindre stressade
I en studie fick 120 personer genomgå en stressande situation med bland annat svåra matematikuträkningar, medan man mätte deras puls och blodtryck. Av dem som hade en katt fick hälften ha katten i rummet under testet, hälften inte. Alla kattägarna hade redan innan testet lägre blodtryck och under testet gjorde kattägarna färre fel, hade lägre puls och blodtryck och återhämtade sig snabbare efter testet än de utan katt. Och de som hade haft katten i rummet under testet klarade sig allra bäst.
Kattägare har bättre hälsa. I en studie som sträckte sig över 13 år följde man över 4 000 personer och där såg man att de som hade – eller hade haft katt tidigare – löpte mindre risk att dö i hjärtattack.

  • Att tänka på när du ska skaffa katt
    Kattunge eller omplaceringskatt?
    Fördelen med att köpa en katt när den är unge är dels att ni får lära känna varandra ända från början och dels att kattungar är så oemotståndligt söta och goa. De bjuder på många skratt med sina roliga upptåg. Men de där upptågen kan vara riktigt nervpåfrestande också, särskilt om du råkar få en katt som blir en bråkig och nyfiken tonåring medan den växer upp.
    Bered dig då på att den kommer att testa hur långt upp den kan klättra i gardinerna, hur mycket den kan breda ut sig på fönsterbrädan innan blomkrukorna ramlar ner samt hur rädd du kan bli när den hoppar fram bakom dörren på bakbenen med utspärrade klor. Men det är ju en övergående fas.
    Sen finns det ett alternativ, och det är att ta hand om en övergiven katt från något av våra katthem. Fördelarna är många, speciellt kanske för katten som äntligen kan få ett riktigt hem, men också för dig som kan besöka katthemmet och bekanta dig med de olika katterna ett tag för att se vilken som passar dig bäst (och vilken katt som tycker att du passar den bäst…).

    Innekatt eller utekatt?
    Denna fråga finns det många åsikter om. Vissa menar att det är snudd på djurplågeri att hålla katter inomhus om de aldrig får gå ut och lufta sina vilda sidor. Men andra tycker att det kan vara lika illa att släppa ut katten och utsätta den för faror som till exempel trafik, andra katter och vilda djur. Det är en fråga som du måste avgöra själv. Innekatter brukar må alldeles utmärkt inomhus om de har tillräckligt med sysselsättning. Och så brukar de leva längre än utekatten. Men om du vill att din innekatt ska få lite frisk luft ibland kan du gå ut med den i sele eller kanske näta in balkong eller uteplats så att den har någonstans att vara i en trygg miljö.

    Raskatt eller en huskatt?
    Den vanliga huskatten eller bondkatten har ingen stamtavla och det är oftast omöjligt att veta vem som är fadern, så det kan vara svårt att förutsäga hur den ska utvecklas. Huskatter brukar inte kosta många kronor medan raskatter kan kosta allt mellan ett par tusen kronor upp till 12 000 – 15 000. En fördel med att välja en raskatt är bland annat att raserna har avlats för att få vissa egenskaper som storlek, pälsegenskaper och så vidare. Är du till exempel allergisk mot katter så finns det vissa raser som kan tålas bättre av allergiker.
    Men med hård avel följer ofta vissa sjukdomar eller problem som huskatterna är mer befriade från. När du väljer bland raskatterna kan det vara bra att ta med de här frågorna: Hur aktiv är du? Vill du ha en aktiv kattras eller en lugnare sort? Vad tycker du om pälsvård? Har du lust att sköta en långhårig päls så mycket som den kräver eller vill du helst slippa det helt? Vill du ha en högljudd och pratsam katt eller en lite tystare? För en fullständig rasguide kan du titta in på Kattförbundet SVERAKs hemsida (www.sverak.se).

Text Anne-Marie Nilsson Foto iStockphoto