Vardagsmotion – bästa träningskonceptet?

Jag har upptäckt ett gratis gym för seniorer i huset där jag bor. Till det goda hör, att man där även kostnadsfritt erbjuder kurser för seniorer i vilka en fysioterapeut lär ut hur maskinerna/träningsredskapen ska användas.

Jag anmälde mig och i ren entusiasm började jag formulera en krönika om det ”nya hälsosamma livet”.
Turligt nog blev krönikan endast publicerad i Sverige – de flesta av mina kompisar här i Finland är ovetande om mitt ”motionsryck”.

För vad hände? Jo, flunsan slog till och jag är inte den som nyser mina medmänniskor rakt i fejset, så det blev ett par avbrott i kursen. Vår trevliga och duktiga instruktör ställde dock upp efter sista timmen och visade, exklusivt för mig, de övningar jag missat under frånvaron.

Allt frid och fröjd, således? Nja, så kom plötsligt omikron. Gymmet stängdes ned i all hast och den enda fasta punkten utanför hemmet blev ett café i köpcentret Kampen, intill min bostad i Helsingfors. Här sitter jag nu, en smula med svansen mellan benen – fast det inte är mitt fel att de stängt ned stadens gym – och sköter diverse ärenden med wifi och laptop.

Finland är känt för sina stränga vintrar. Men till det sympatiska med köpcentra hör, att de är uppvärmda.
Jag får en idé, som måhända är banal, men kanske även en smula genial. Ungefär en gång i timmen reser jag mig utan stöd upp ur caféfåtöljen och promenerar sedan, i t-shirt och vinterskor, cirka tio minuter.

Poängen är att denna fysiska aktivitet helt enkelt inte kan bli enklare eller mindre krävande. Jag märker att det i snitt blir runt 20 eller 30 minuter per dag och ansträngningen är minimal.

Om det blir någon hälsovinst, vet jag så klart inte – ännu. Men förutsatt att inte något helt oförhappandes kommer emellan, vågar jag med detta motionskoncept ånyo ta risken att sticka ut hakan…

Text Sören Viktorsson