Bättre vård vid inkontinens frigör resurser i äldrevården

Arbetsuppgifter relaterade till inkontinensvård upptar mycket tid för personalen inom vården och omsorg. Arbetstiden skull kunna användas bättre om man beaktade den medicintekniska utvecklingen. Det skulle kunna frigöra tid till förmån för samvaro med de äldre.

Frågan om hur bättre vård vid inkontinens skulle kunna förbättras genom andra arbetsrutiner diskuterades vid ett seminarium i riksdagen i februari. I dag saknas forskning på området. Vad kan politiker och vården göra för att förbättra situationen?
Över en halv miljon svenskar lider av urininkontinens. Det gör det till en av vår tids största folksjukdomar. Att öppet berätta om sina egna svårigheter med att kunna hålla tätt eller att samtala med en nära anhörig om dennes problem omges ofta av känslor som tabu och genans. Samtidigt är det få sjukdomar som påverkar livskvalitet, värdighet och känslan av självständighet så mycket som just detta.

Drabbar kvinnor
– Vår undersökning visar även att man känner sig generad över att köpa skydd. Framför allt är det tydligt bland män. Många drar sig för att skratta eller nysa, andra är rädda för att gå och träna. Några stoppar toalettpapper i byxorna, bävar för långa resor och har svårt med intimiteten eftersom de inte litar på att de kan hålla tätt, säger Hans Bergh, Globalt ansvarig för innovationer inom inkontinensområdet på SCA/Tena.
Det är dessutom en folksjukdom som drabbar kvinnor i högre utsträckning än män. Ungefär var tredje kvinna över 65 år lider av inkontinens. Hanteringen av ofrivilligt urinläckage utgör en stor del av arbetsbelastningen för äldreomsorgspersonalen som till 90 procent består av kvinnor, på ett sätt som skapar stress och ökar sjukfrånvaron. Det är också kvinnor som i huvudsak ansvarar för anhörigvården i hemmet.

Mer resurser till äldreomsorgen
Detta är därför en jämställdhetsfråga, men hur ska vi lösa det? Hur kan vi dra nytta av de senaste årens medicintekniska utveckling? Går det att operera? Vad säger forskningen? Vad kan politikerna göra för att förbättre situationen? Frågor debatterades under seminariet i riksdagen.
– Regeringen måste svara på viktiga principfrågor vad man vill med äldreomsorgen och hur den ska organiseras, säger regeringens särskilde utredaren Susanne Rolfner Suvanto, som i slutet av mars presenterar utredningen nationell kvalitetsplan för äldreomsorgen.
– Vi på SKPF tror att det handlar om framförallt två saker för att komma tillrätta med problemen: Tillräckligt med personal med rätt utbildning. Och att genomlysa arbetssituationen för att förändra och förbättra den, säger SKPFs förbundsordförande Berit Bölander.

Text Peter Sandberg Foto iStockphoto

Senaste artiklarna