Handla säkert i jul
Julen är också tjuvarnas högtid. När alla handlar extra mycket passar bedragarna på att försöka komma åt våra pengar på alla tänkbara sätt. Banken Nordea kommer med några goda råd för att undvika bedragare i julhandeln
I den traditionella julhandel gäller det som vanligt att se upp för ficktjuvar samt att hålla ordning på alla kassar. Var också försiktig med att lämna bilen fullastad med julklappar. Tillfället gör som bekant tjuven.
Mycket julhandel sker emellertid på internet numera och från Nordea kommer det några goda råd om hur man undviker att bli lurad. Enligt Nordea är det framförallt två typer av bedrägerier som sticker ut: annonsbluffar och social manipulation, så kallad smishing.
– Det är viktigt att alltid vara sunt misstänksam när man blir uppringd av försäljare, kontaktad via sms eller e-post, eller hittar otroliga erbjudanden på internet, säger Amalia Krantz som ansvarar för bedrägerikommunikation på Nordea.
Annonsbedrägerier
Annonsbluffar avser falska annonser om produkter som antingen inte finns eller som inte motsvarar det som beskrivs i annonsen. Ofta upptäcker man som kund inte det förrän det kommer en annan produkt än det beställda, eller ingen vara alls. Även om du bara blir lurad på en liten summa uppmanas du att polisanmäla händelsen.
För att minska risken att blir lurad måste du alltid vara uppmärksam på hemsidan som du handlar från. Kontrollera att hemsidan verkligen är den som den utger sig för att vara och handla helst bara från kända företag. Du kan även söka på internet för att se om det finns betyg eller varningar från andra kring hemsidan/företaget.
Och tänk på att om ett erbjudande låter för bra för att vara sant, så är det nästan garanterat det. Är det rimligt att någon vill sälja en ny mobiltelefon till dig för en krona? Knappast. Det är med stor sannolikhet en bluff.
Smishing
Smishing handlar om bedrägerier via sms. Bedragarna skickar meddelanden som ser ut att komma från en seriös avsändare, men som i själva verket går ut på att få dig att uppge personlig information, till exempel kreditkortsnummer, lösenord eller liknande. Det kan till exempel röra sig om meddelanden som ser ut att komma från Postnord eller något annat fraktföretag. I meddelanden uppmanas du att betala en avgift genom att klicka på en länk till en hemsida. På hemsidan vill bedragarna att du fyller i dina kortuppgifter. Gör inte det. Om du går på bluffen ger du i stället bort ditt kreditkort, som du kan räkna med används omgående.
Om det finns en kollinummer i meddelandet kan alltid först kopiera det och sedan gå in på fraktbolagets hemsida för att spåra försändelsen. Där lär du upptäcka att det inte finns något sådant paket.
Detta fenomen är en del av någon som kallas social manipulation. Det förekommer överallt i sociala medier och i andra kanaler. Det gemensamma är att bedragarna vill åt din pengar på något sätt. Grundregeln är därför enkel: ge inte den som tar kontakt med dig någonting. Säger de att de är från banken, ring din bank och fråga. Påstår de att de är från polisen, be om legitimation.
Viktigt är att ALDRIG använda BankID på uppmaning av någon som kontaktar dig. Ring din bank och kontrollera om det är några problem med dina konton.
Så fort du blir det minsta misstänksam ska du lägga på luren, radera sms:et eller e-postmeddelandet och motringa till det företag eller den bank som meddelandet sägs komma från.