Till månen med virtual reality
I dag flyger Leif Carlström, 73, till månen, utan att lämna Järna. På äldreboendena i Södertälje kan brukarna numera besöka andra världar, tack vare utrustning för VR, virtual reality.
– Häftigt, utbrister Leif efter landningen.
Innan det är Leif Carlströms tur får jag själv prova en VR-animation.
Jag är i havet, vid ett korallrev, hör havsbrus och ser dagsljuset strila ner från ytan. När jag vrider på huvudet ser jag en gigantisk blåval som glider förbi mig, så realistisk att jag vill klappa den. Ett stim fiskar dyker upp från höger, och när jag viftar med handen så flyr de.
Med ett annat VR-program inladdat kan jag måla fritt i luften i tre dimensioner, gå omkring inuti målningen eller bättra på den från andra sidan. Det är svårt att beskriva, häpnadsväckande och magiskt.
Raketen i Järna
Men nu är det Leif Carlströms tur.
Daniel Kemppi har riggat upp utrustningen. Han turnerar sedan något år både hos äldre och på barnsjukhus, där han kompletterar clowner och lekterapi. Han utbildar också personal på äldreboenden i hur de kan använda VR-utrustning.
Leif får på sig de lite klumpiga glasögonen, hörlurar och greppar handkontrollen. Daniel startar datorn som innehåller programmet, och snart sitter Leif i raketen och väntar på nedräkning. Han kan vrida på huvudet och se interiören åt olika håll.
Mot månen!
‒ Jag har flugit en hel del själv och varit nära att ta flygcertifikat, så jag känner igen många av instrumenten, berättar han.
Leif minns de gryniga tevebilderna, den 20 juli 1969. ”…three, two, one, zero!”
Raketmotorerna mullrar och efter en stund närmar sig Leif Carlström månen. 3D-filmen är animerad, men mycket av ljudet är autentiskt.
”Ett litet steg för människan, men ett stort kliv för mänskligheten”, säger Neil Armstrong. President Kennedy håller tal.
”Vilken resa!”
‒ Det här var helt häftigt, alltså. Jag har varit nere i havsdjupen, och nu på månen. Vilken resa, egentligen, säger Leif Carlström.
Han är uppklädd. I dag ska Ljungbacken högtidlighålla Nobelprisutdelningen, middag och allt. Allt kul är inte digitalt.
Mathilda Nyman är undersköterska och vid vårt besök även aktivitetsvärd. Det innebär att hon ordnar aktiviteter; skapande med färg och lera, fiaspel och fester. Ljungbacken erbjuder de boende ballonggympa, kyrkliga träffar, artistbesök och även spel och annat på surfplattor.
– Det behöver inte alltid vara så stora saker. Någon kanske lägger ett stort pussel, och jag går in och pratar lite en stund, säger Mathilda Nyman.
Hon visar filmer från förr, ibland ordnas det med ölpub på boendet.
95-åring på Himalaya
I en ombonad lägenhet en trappa upp sitter Ulla Lundell, 95 år, i soffan och broderar en duk till ett barnbarn. Hon minns sin barndom när familjen samlades runt radioapparaten och handarbetade. Nu har hon varit på virtuell safari bland vilda djur, besökt Paris och klättrat i Himalaya.
‒ Man kan knappt begripa att de kan göra sånt där, säger hon om sina VR-upplevelser.
Jag frågar Mathilda Nyman om risken för att det digitala stoppas in i stället för riktiga utflykter och promenader, att det blir ett sätt att spara tid och pengar. Men det tror varken hon eller Daniel Kemppi på.
‒ Nej, vi har inte dragit ner på utflykterna. Det är något visst att se levande musik, andra människor, det är spännande att åka taxi och se sig omkring, säger Mathilda.
Daniel:
‒ Jag ser det som ett komplement till andra upplevelser. Att åka ut och fiska med någon som är 90 år och sitter i rullstol är ett stort maskineri. Det här är så extremt mycket mer lättillgängligt. Man får en upplevelse inom en timme.
- Fakta virtual reality
Virtual reality är datateknik som simulerar verkliga eller inbillade miljöer och vår närvaro i dom, till exempel via VR-glasögon