Allt vanligare att mediciner tar slut

Enligt Läkemedelsverket blir det allt vanligare att olika mediciner tar slut på apoteken. Orsaken är oklar. Aftonbladets ledarskribent Eva Franchell menar att det är de stora läkemedelsbolagen som sviker patienterna. Ett av skälen stavas pengar.

Att viktiga mediciner tar slut är en patientfara, särskilt om det rör sig om mediciner mot astma, allergi eller andra sjukdomar som vid ett anfall/eller vid behandlingsuppehåll kan innebära livshotande tillstånd.
När tillgången tryter kan det bero på att medicinen är slut på apoteken, som sedan apoteksmonopolet upphörde ofta har små restlager för en slimmad organisation. Det kostar pengar att ha mycket och många mediciner i lager. Det kan också bero på att läkemedelsbolagen helt enkelt väntar in stora order eftersom medicinerna är dyra att framställa. Inte heller de vill ha stora lager.

Läkemedelsverket är den myndighet som ansvarar för tillsyn av tillverkare och produkter inom det medicintekniska området. Det är också de som samlar in och sprider information om de restnoteringar de får in från läkemedelsföretagen.​

Marknadskrafterna råder
Men enligt Eva Franchell verkar Läkemedelsverkets påtryckningar verkningslösa.
– Det är marknadskrafterna som råder, bolagen är stora och Sverige är en mycket liten marknad, skriver hon i en ledarartikel i Aftonbladet från förra året.
I det här fallet måste socialministern och andra sjukvårdspolitiker ställa krav, menar hon.

– Sverige kan inte lägga sig platt för bolag som slimmar lager för att tjäna pengar medan sjuka svenskar riskerar livet i brist på medicin.
I april i år hade SVT ett inslag där Johan Andersson, enhetschef på Läkemedelsverket, medgav att myndigheten sett att restnoteringarna har ökat de senaste åren.
– Det är svårt att säga exakt hur mycket eftersom vi infört ett nytt system för hur man anmäler restnoteringarna. Men att det ökar är tydligt och det gör det också i våra grannländer och övriga Europa, sa Johan Andersson till SVT

Många parter inblandade
Orsaken till detta är enligt honom att Sveriges läkemedelsförsörjning är komplex och att många olika parter är inblandade. Förutom tillverkarna och apoteken finns upphandlare i regionerna, importörer och vården.
– Som vi upplever det är alla inblandade parter ganska slimmade numera och små variationer i efterfrågan, lager eller produktion gör att läkemedel kan ta slut.

När en medicin tar slut kan man oftast få ett annat likvärdigt läkemedel. Det kan handla om ett generiskt utbyte, som innebär att läkemedlet ingår i en utbytbarhetsgrupp och då kan bytas till ett annat läkemedel. Det kan vara medicin från en annan producent, en annan storlek på förpackningen eller att tabletter byts ut mot flytande läkemedel.
Finns det inget utbytbart läkemedel måste personen i fråga vända sig till vården och få ett nytt recept.
Den 1 juli 2019 fanns 393 restnoterade läkemedel på Läkemedelsverkets hemsida, för 114 fanns inga utbytbara läkemedel. Några har dock fått dispens att säljas i utländsk förpackning andra finns i annan styrka, i annan form. För cirka 30 läkemedel fanns inget utbytbart alternativ över huvud taget.

Här hittar du mediciner som är restnoterade

Text Ullacarin Tiderman Foto iStockphoto

Senaste artiklarna