Barbro Westerholm vill gärna fortsätta i riksdagen
– Jag har alltid arbetat mot ålderism och det fortsätter jag med så länge jag orkar.
På frågan om det inte är tröttsamt att alltid få frågan om hur det känns att vara äldst i riksdagen, svarar Barbro Westerholm.
– Nej det är inte tröttsamt. Det är så många olika frågor som jag får vara med och debattera. Ämnena har varit olika och det gör det spännande.
Barbro Westerholm betonar vikten av att ta vara på de äldres kunskap och livserfarenhet. Hon tycker det är anmärkningsvärt att man inte i högre utsträckning använder resurserna på ett bra sätt som den här åldersgruppen kan erbjuda.
– Det är en brist att det inte finns fler äldre i riksdagen. Man måste ha backspegeln med sig för att se framåt, hävdar hon.
Hon menar också att det måste till mer forskning som visar vilket resurs de äldre är och att man måste slå hål på myterna om att äldre inte kan och inte kan ändra sig.
– Livserfarenhet gör att vi äldre har lättare att lösa svåra problem och konflikter. Det har forskning visat att de äldre är bättre på.
Men arbetet i riksdagen har inte alltid varit lätt, särskilt med avseende på familjeliv. Men det har blivit bättre.
– Tidigare var man borta veckovis när man satt i riksdagen, så är det inte längre. Det vanligaste skälet att inte arbeta i riksdagen är att man inte vill vara från maka/make. I dag är det arbete måndag till torsdag och därefter kan man åka hem.
Vill fortsätta jobba
Barbro Westerholm är nominerad till riksdagen kommande mandatperiod och kommer att ställa upp på provval.
– Där får vi se hur det går. Går det sådär ägnar jag mig hellre åt ett annat uppdrag som handlar om läkemedel. Många äldre får mycket mediciner, men de är inte testade på äldre.
– Jag vill dö med stövlarna på. Men om int det går och jag måste bo på ett äldreboende då vill jag ha en katt, jag vill bli behövd och en katt behöver klappas och det klara jag nog av hur dement jag än blir, säger hon och skrattar. Om det blir en hankatt ska den heta Morris, blir det honkatt blir namnet Signe.
Hon menar att pensionärsorganisationerna är ett viktigt inslag i det politiska arbetet och att deras arbete behövs.
– Pensionärsorganisationerna tar fram ett kunskapsunderlag som är suveränt för politikerna och sedan pratar man ihop sig om de ämnen man är överens om. Och så lägger man fram ett mål och går till någon av ministrarna i regeringen. Och de har faktist lyssnat, men det syns inte eftersom ministrarna i regeringen vill ha applåderna själva. Och vi har kommit fram med en hel del, menar hon.
Viktigt med samarbete
– Det är superbra att pensionärsorganisationerna har samarbetat under Almedalsveckan. Organisationerna representerar nästa en miljon människor, 10 procent av befolkningen. Men är man inte sams då får man inte igenom sina frågor, då vill ingen lyssna.
Vad säger du om pensionerna?
– SPF är medskyldig till den skatten. Vi ansåg att den som vill och kan ska får arbeta längre och det betyder en hel del för pensionen om man fortsätter att arbeta några år extra. Vi kämpade för att pensionärer som jobbar skulle få betala mindre skatt. När sedan Alliansen fick regeringsmakten så sänkte de skatten för alla som arbetar och då slog det väldigt fel för pensionärerna. Det blev orättvist.
Roliga minnen från din riksdagsperiod?
– Roligt är ju när man går i mål. Partnerskapslagen och möjligheten att få insemination som ensamstående, där vi gick i mål 2016.
Vilken fråga vill du driva?
– Åldersdiskrimineringslagen för den har för dåliga muskler. Självvalt livsslut, är också en viktig fråga. Det finns i fem amerikanska stater och Kanada där man har detta system. Man ska kunna råda över sitt liv hela livsresan.