De kommer med julglädje

Lars-Olof och Gun-Britt Hellberg är legitimerade som tomtefar och tomtemor. Varje julafton är fylld av arbete, från tidig förmiddag till sen kväll. Men engagemanget är ingenting som avskräcker det populära paret.
– Nej, man kan inte ha en bättre sysselsättning än att åka och runt och glädja folk på julafton, säger de.

Familjen har just avslutat julmiddagen och satt sig till rätta i soffan. Det vankas kaffe, julmust och pepparkakor.
Granen klädd i kulörta kulor och silverstjärnor, gnistrar av julgransljus och girlanger. Det sprakar i eldstaden. Ute råder mörker och snön yr kring stugan. Plötsligt bankar det på dörren. Det tystnar kring bordet, barnen gör stora ögon och far och mor tittar på varandra.
– God Jul i stugan! hälsar en rundlätt herre i röd luva och stort vitt skägg och kliver in. Han följs av en liten, likaledes rödklädd gumma, i grå kjol och näbbstövlar. Barnen står som paralyserade av de oväntade besökarna, ingen av dem tycks veta riktigt vad de ska tro.

Det är jul i Arboga igen. Lars-Olof och Gun-Britt Hellberg är på tomteuppdrag. För tolfte året i rad. Godkända och auktoriserade av Sverige tomtegille med tomtelegitimation i fickorna Gillet har funnits sedan 2001, bildat av några tomtar på ett friluftsmuseum i Västerås.
– De åt gröt och pratade allvarsamt med varandra om vikten att klä sig i rött och glädja folk på jul. Tomteföreningar fanns redan i Danmark och Norge, nu följde Sverige i spåren. Vi räknar oss i dag som underlydanden till den verklige jultomten, han som bor på Grönland.

Hårda regler för tomtar
Fem gånger om året kommer de samman: På årsmöte, besök hos Värmlandstomten, fest på Åland, tomtarnas världskongress i Köpenhamn och eget vinter-OS i Gällivare.
– Världskongressen ordnas alltid i juli, för det måste ju vara något med jul-i. Då kommer det ett par hundra tomtar från hela världen, för att gå i parader och delta i diverse tomteupptåg.
Sveriges tomtegille drivs helt ideellt och man har bestämda regler om att namnet inte får användas i kommersiella syften. För närvarande finns 40 auktoriserade tomtar i Sverige. Lars-Olof och Gun-Britt Hellberg blev godkända 2004, efter att ha gått ett år i lära med erfarna tomtar.

– Reglerna är ganska hårda på hur en tomte ska uppträda. En tomte får inte nyttja alkohol, röka eller snusa, i alla fall inte under den tid han är ute på uppdrag.
En tomte ska dessutom ha en snygg tomtedräkt. Lars-Olof Och Gun-Britt Hellberg är välskräddade, med kostymer uppsydda av egen sömmerska. Han bär röd jacka och gråa äppelknyckarbyxor, röd luva kantad med fårskinn, samt röda, vita eller svarta strumpor i bruna näbbstövlar. Gun-Britt detsamma men med kjol.
– Naturligtvis ska tomten också tycka om barn, det är ju grundförutsättningen för det här jobbet.

Uppåt 20 uppdrag per julafton
Lars-Olofs barndoms jular är fyllda av glada minnen. Men det dröjde upp i tjugoårsåldern innan Lars-Olof själv fick nöjet att dra på sig tomtemasken. Först i den egna familjen, sedan för släkt och vänner. Ännu bättre blev det när skäggfjunen förvandlades till ett jätteskägg.
– Jag var ju ljushårig, så skägget passade bra kring jul.
Första julafton som auktoriserade tomtar gick relativt lugnt tillväga för Lars-Olof och Gun-Britt Hellberg.
– Då hade vi bara fem uppdrag, numera kan det bli uppåt 20 stycken.

Reglerna är ganska hårda på hur en tomte ska uppträda.

Dagen brukar börja på förmiddagen och pågå framåt niotiden på kvällen. Ofta kör de bil, kliver av några kvarter innan och går till platsen där de ska dela ut julklappar.
– Barnen som väntar oss ska ju tro att vi kommer i släde. Så dags har värdfolket också ställt ut en säck med julklappar till oss på trappan, och de som inte ryms i säcken ligger under granen.
Den vanliga frågan ”om där finns några snälla barn” är dock inget som Lars-Olof någonsin frågar när han väl stigit in.
– Nej det var ju något man skrämde barnen med förr: ”om du inte är snäll så får du ingen julklapp av tomten”. Sådan vill jag inte vara, tomten är en snäll person, aldrig elak.

Lars-Olof behöver aldrig spela tomte bakom en mask, han är tomten med sitt vita skägg. Ändå gäller det att hålla reda på de yttre kännetecknen.
– Barn har väldigt bestämda åsikter om hur tomten ser ut. En flicka tvivlade starkt på min äkthet eftersom jag inte hade några vantar på mig, ”för det har ju alla tomtar” sa hon.

Barnens högtid
En pojke började en gång fingra Lars-Olof i nacken när han böjde sig ner för att plocka upp en julklapp ur säcken.
– Han konstaterade sedan att jag nog var den riktige tomten i alla fall, för jag ”hade ju inget gummiband i nacken som höll skägget på plats”.

Lars-Olof och Gun-Britt blir mycket uppskattade i alla hem de besöker och får återkomma år efter år. De mest tacksamma reaktionerna får de kanske ändå de gånger de besöker hem där spriten, och inte granen står i centrum på julafton
– Tyvärr finns det många hem i dag där julen inte innebär någon glädje för barnen. Dem känner vi särskilt mycket för, julen ska ju vara barnens högtid.

Text KG Mattsson Foto KG Mattsson