Den fastighetsnära insamling i anslutning till bostaden, som regeringen tänker införa senast 2025, hoppas man ska öka hushållens vilja att samla och sortera förpackningar, tidningar och returpapper.

Källsortering – en delikat uppgift

Frågan är om det är någon mening med att källsortera returpapper och förpackningar för att lämna dem till insamlingsplatser. Vi är nog många som funderar på vad som sedan händer med materialet. Men det är lönsamt, hävdar sorterings- och återvinningsföretagen.

– För femtio år sedan brändes eller deponerades alla sopor, men redan 1984 tog bryggerinäringen fram ett pantsystem för sina flaskor, berättar Veronica Foberg Gustafsson på Förpacknings- och Tidningsinsamlingen FTI.
Ett par år senare började insamling och återvinningen av glas. I mitten av 1990-talet beslutade regeringen att varuproducenterna skulle ha huvudansvaret för insamling och återvinning av förpackningar, tidningar och returpapper.
– I dag sker insamlingen via 5 000 återvinningsstationer, som finansieras med de avgifter producenterna betalar för alla förpackningar och tidningar som cirkulerar på marknaden, förklarar Veronica Foberg Gustafsson.

Komplicerat att sortera rätt
Men tyvärr är det inte bara förpackningar och tidningar som hamnar i insamlingen, säger Dennis Olsson, som ansvarar för det kommunala avfallet i Österåker och Vaxholm.
– Utan även annat man vill bli av med, som leksaker, stekpannor, vispar och plastskålar. Intentionen att vilja återvinna är bra, men gör att en del kommuner bara vill ha en ren materialinsamling.
Frågan är dock vem som ska finansiera en sådan lösning. Det kan dessutom vara komplicerat att sortera rätt så att det blir en bra kvalité på det material som återvinns.
Enligt FTI ökade insamlingen av förpackningar och tidningar 2020 med drygt elva kilo per person och år – jämfört med året innan. Störst ökning var det för glas- och pappersförpackningar, åtta kilo respektive 3,1 kilo per person.
– Statistiken visar att mängden avfall som går till materialåtervinning ökat med 5 procent, från 147 kilo per person och år till 155 kilo per person. Det gäller förpackningsavfall, men även elavfall och metallskrot, säger Anna-Carin Gripwall på Avfall Sverige.

Mycket plast går till förbränning
FTI tömmer, på producenternas uppdrag, sorteringscontainrarna och transporterar sedan förpackningarna till en balningsanläggning. Där komprimeras de till stora balar och körs sedan till en sorteringsanläggning där olika material hanteras.
Plastförpackningarna blir ny plast, vilket minskar användningen av olja i produktionen och därmed koldioxidutsläppen med ungefär två kilo per kilo återvunnen plast.
Men drygt hälften av de plastförpackningar hushållen sorterat för plaståtervinning skickas enligt Naturvårdsverket till förbränning, i stället för att bli ny plast.
– Skälet är att förpackningarna består av plaster som anses vara svåra eller för dyra att återvinna, enligt Anna-Carin Gripwall.
I plastinsamlingen finns det ibland även plastsnören eller kassett- och videoband, som trasslar till och förstör maskinerna. Allt som inte är rena förpackningar ska läggas i restavfallet och gå till förbränning.

Marie Åberg, 64 år, stannar till vid insamlingsplatsen för förpackningar när hon ändå är på väg att göra andra ärenden.
– Jag sorterar allt jag kan, eftersom jag är så orolig för konsekvenserna av klimatförändringarna. Vi måste minska utsläppen och belastningen på miljön. Det jag önskar mest av allt just nu är att unga människor får upp ögonen för hur illa ställt det är med klimatet, och att de slutar köpa så mycket nya saker hela tiden.

Annemaj Aspin, 58 år, sorterar framförallt flaskor, papper och plast.
– Jag är rädd om miljön och vet att materialen återvinns. Har jobbat med sådana här frågor i många år, och vet hur viktigt det är att ta tillvara på de material som slängs.

 

Johan Bölin, 61 år, samlar alla förpackningar i en låda och sorterar materialen på plats.– Jag arbetar med miljöfrågor och har källsorterat och lämnat till insamling, så länge den möjligheten har funnits. Det kommer nog att bli enklare och bättre när den fastighetsnära insamlingen införs. Som det är nu, så slänger folk allt möjligt i behållarna.

 

Att tänka på när du sorterar och återvinner
Sortera och renodla material
Sortera efter material; papper i pappersinsamlingen, plast i plastinsamlingen, metall i metallinsamlingen och så vidare. Ta bort tejp, snören och etiketter och lägg dem i restavfallet. Skruvkorken av plast läggs i plastinsamlingen, medan mjölkkartongen går till insamling av pappersförpackningar. Vinflaskan läggs i glasinsamlingen och skruvkorken av metall i metallinsamlingen.
Rengör och klipp sönder
Förpackningarna ska vara tomma och helst rengjorda med vatten.
Tumregeln är att sortera efter det material som förpackningen består mest av. Förpackningarna bör plattas till eller klippas sönder, så att mer material får plats. En mjölkförpackning i original tar till exempel lika mycket plats som sex tillplattade.
Ta med förpackningarna när du i samband med andra ärenden ändå åker förbi insamlingsplatsen.
Plast eller metall?
Hur vet man om det är plast eller metall? Pröva att knyckla ihop förpackningen, om den vecklar ut sig igen är det plast – i annat fall metall.
Presentpapper ska sorteras som pappersförpackning, inte som tidning. Släng snören och band i restavfallet.

  • Insamling kilo per invånare år 2020:
    Glas 22,6
    Papper 16,9
    Plast 8,7
    Metall 1,8
    Tidningar 13,6
    Källa: FTI

Text Ylva Berlin Foto Ylva Berlin

Senaste artiklarna