Användningen av nyutvecklade innovativa hjälpmedel kan öka möjligheterna för äldre att kunna bo kvar hemma längre och få ett bättre och enklare vardagsliv.

Kunskapsluckor försvårar införandet av välfärdsteknik

Äldreomsorgspersonal ser oftast positivt på välfärdsteknik och hjälpmedel. Men det finns brist på vetenskapligt belagda modeller inom forskningen, något som gör det svårt att implementera tekniken.

Forskning om innovativ teknik har främst fokuserat på att undersöka hjälpmedel och välfärdsteknik utifrån ett användarperspektiv.
En avhandling som skrivits av Katarina Baudin och som lades fram vid Mälardalens högskola har tagit ett annat grepp på ämnet och i stället undersökt hur personal inom äldreomsorgen och hälso- och sjukvården samt beslutsfattare uppfattar, använder och tar beslut om tekniken.

Brist på modeller
Avhandlingen visar att det finns en brist på vetenskapligt belagda modeller som kan stötta beslut kring välfärdsteknik och hjälpmedel.

Några av slutsatserna är att personal och beslutsfattare ser själva tekniken som progressiv och modern, men att organisatoriska strukturer och arbetskulturer är otidsenliga och inte mottagliga för förändringar.

Teknik kan underlätta vardagslivet
Jämlik och rättvis förskrivning av tekniken till äldre personer förutsätter att besluten är såväl evidensbaserade som personcentrerade, står det i avhandlingen.

Användningen av nyutvecklade innovativa hjälpmedel kan öka möjligheterna för äldre att kunna bo kvar hemma längre och få ett bättre och enklare vardagsliv, men resultaten visar på att mer forskning behövs inom området, skriver Katarina Baudin i avhandlingen.

Text Peter Sandberg Foto iStockphoto

Senaste artiklarna