Nu ska svenskarna jobba längre

Pensionsgruppens förslag innebär att den som i framtiden tänkt, eller känner sig tvungen, att gå tidigare i pension blir missnöjd. Den tidigare gränsen vid pensionsuttag vid 61 års ålder höjs till 64. En förändring som missgynnar personer i yrken med tungt kroppsarbete, som bland annat är en realitet för dem som arbetar inom vård och omsorg.
Förslaget är ett sätt att höja den allmänna pensionen som tenderar att minska för kommande generationer eftersom vi lever allt längre. Gränsen för när man tidigast kan gå i pension ska enligt överenskommelsen höjas i flera omgångar från dagens 61 år till 62 år 2020, till 63 år 2023 och till 64 år 2026. Enligt överenskommelsen ska också gränsen för hur länge en anställd har rätt att jobba kvar höjas från 67 till 68 2020 och 69 2023.
I dag är genomsnittsåldern för när svenskar går i pension 64,5 år.

PPM görs om
I uppgörelsen har man också kommit överens om att det kritiserade premiepensionssystemet görs om i grunden. En åtgärd är att minska antalet fonder som den enskilde kan välja från 800 till 300. Oseriösa aktörer på fondmarknaden ska bort, som exempelvis det skandaldrabbade Allra. För att minska risken för att sådant händer ska en ny kontrollmyndighet inrättas.
Åldersgränsen för när garantipensioner tidigast får tas ut höjs från 65 år till 66 år. Framförallt Socialdemokraterna har varit oroade för att många inte ska orka jobba så länge, därför införs en möjlighet att ta ut garantipension efter 44 år i yrkeslivet.

Mer till garantipension
Överenskommelsen innebär att ett tilläggsbelopp införs för garantipensionen och att taket för bostadstillägget höjs. Hur mycket mer pengar det handlar om är oklart. En utredning ska lägga fram förslag i februari.
Förstärkningen av garantipensionen och höjningen av bostadstillägget förväntas vara på plats 1 januari 2019.
Pensionsgruppen har i överenskommelsen inga förslag om att höja pensionsavgifterna.

• Överenskommelse nio punkter
  De sex partierna i pensionsgruppen har enats om följande punkter:

1. Grundskyddet (garantipensionen, bostadstillägget och äldreförsörjningsstödet) ska höjas för de ekonomiskt mest utsatta pensionärerna.
2. Ett reformerat premiepensionssystem som ska ge bättre trygghet och högre framtida pensioner. Staten tar ett större ansvar för att det inte ska kunna finnas aktörer på finansmarknaden som lurar till sig våra framtida pensioner.
3. Långsiktigt hållbara pensioner. Arbetslivet behöver förlängas. ”Vi behöver få fler arbetade timmar i svensk ekonomi”, skriver pensionsgruppen.
4. Arbetsmiljö- och utbildningsrelaterade åtgärder för ett hållbart arbetsliv, så att människor inte slits ut på arbetsmarknaden utan orkar hela vägen.
5. Ett råd för arbetsmarknadens parter knyts till pensionsgruppen.
6. En delegation ska arbeta för att motverka åldersdiskriminering och se till att vi bättre tar till vara äldres kompetens på arbetsmarknaden.
7. Översyn av avdragsreglerna för tjänstepension.
8. Åtgärder för mer jämställda pensioner mellan män och kvinnor.
9. Moderniserade placeringsregler för AP-fonderna för att möjliggöra högsta möjliga avkastning och bättre framtida pensioner.

• Pensionsgruppen
  Pensionsgruppen är en blocköverskridande arbetsgrupp som består av företrädare för de partier som står bakom pensionsöverenskommelsen, regeringspartierna S och MP samt M, L, C och KD, med socialminister Annika Strandhäll (S) som ordförande.
  Pensionsöverenskommelsen omfattar hela ålderpensionssystemet, inkomstpension, premiepension och garantipension och är en helhet där varje parti står bakom helheten. För att kunna ändra något i pensionssystemet utan att bryta överenskommelsen krävs att samtliga sex partier
• Ledamöterna utöver socialminister Annika Strandhäll (S) är:
  Fredrik Lundh Sammeli (S)
  Teresa Carvalho (S)
  Lars-Arne Staxäng (M)
  Solveig Zander (C)
  Mats Persson (L)
  Lars Gustafsson (KD)
  Rickard Persson (MP)
  Källa: Regeringskansliet