Nytt inkomsttillägg till pensionärer får kritik
Pensionsmyndighetens analyschef Ole Settergren är kritisk till regeringens förslag om ett inkomstpensionstillägg. Han anser att det både är dåligt underbyggt och dessutom ohållbart. SKPF Pensionärerna menar att inkomsttillägget är ett udda inslag i pensionssystemet och att en total översyn av pensionssystemet är nödvändig.
– Politikerna frångår livsinkomstprincipen, men också idén om ett autonomt pensionssystem som står fritt från politiken och statsbudgeten. I stället skapar man något som enligt min åsikt inte bygger på några principer alls, säger han i intervjun.
Pensionssystemet skulle stå fritt
Att pensionssystemet skulle stå fritt från politiken var en central del i det system riksdagen beslutade om 1994, och som därmed kom att ersätta ATP. Enligt en av arkitekterna bakom det nya systemet, folkpartisten Bo Könberg, kunde systemet hållas intakt ”till nästa istid”.
Medborgarna kunde på så sätt, medvetna om att pensionerna låg fast, fatta långsiktiga beslut kring sin pension.
Men med inkomstpensionstillägget raseras nu denna princip. Och Ole Settergren spår att detta kommer att få stora konsekvenser.
– Det är inte hållbart. Det kommer hända saker, bland annat eftersom bidraget innebär mer än 100-procentiga marginaleffekter för en stor grupp löntagare, omkring en miljon personer, enligt våra beräkningar.
Sensationell förändring
Och Ole Settergren menar att det är en sensationell ordning.
Den marginaleffekt som Ole Settergren pekar på, har sin grund i att en person som höjer sin pension genom att arbeta till 66 års ålder i stället för 65, kan förlora hela höjningen i form av uteblivet inkomstpensionstillägg.
Jöran Rubensson, före detta förbundsordförande i pensionärsorganisationen SPRF, som 2016 gick samman med SKPF Pensionärerna, är också kritisk.
– Strax innan coronautbrottet föreslog Pensionsgruppen att personer som arbetat hela livet, men har låg pension, ska få ett tillfälligt pensionstillägg på högst 600 kronor per månad. Ett redan sargat pensionssystem ska alltså nästa år kompletteras med en ny förmånstyp som inte ens hör hemma i systemet och belastar därför statskassan med miljardbelopp. Vad politikerna inte verkar förstå är att därmed öppnas Pandoras ask för ännu fler försök till aparta lösningar för att mildra pensionssystemets brister. Varför inte i stället ge alla inkomstpensionärer ett lika stort tillägg i kronor eller procent? Om det i pensionsgruppen bara finns förslag på dåliga lösningar, varför då välja den sämsta, frågar han sig.
Fortsatt lappande och lagande
SKPF Pensionärerna menar att pensionsförslagen i budgeten med ett nytt inkomstpensionstillägg är angelägna satsningar som ger större ekonomiskt utrymme för många. Samtidigt framhåller förbundet att inkomstpensionstillägget är något av ett udda inslag i pensionssystemet som innebär fortsatt lappande och lagande.
– Vi anser att det är ett steg i rätt riktning. Men det är verkligen inte tillräckligt! I dag är arbetslivet utformat så att de som har störst behov av en bra pension är de som har svårast att få den. Därför måste vi sluta lappa och laga i ett bristfälligt pensionssystem, menar Liza di Paolo Sandberg.
– Vi skulle hellre se en översyn av hela pensionssystemet. Vilket vi har påtalat vid ett flertal tillfällen, också till riksdagens pensionsgrupp.
Låga pensioner det största hotet
Socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi, S, svarar på kritiken i SvD med att det största hotet mot pensionssystemet inte är huruvida livsinkomstprincipen följs eller inte, utan att människor får låga pensioner.
– Frågan är om pensionssystemet uppfyller sitt syfte att leverera ekonomisk trygghet för pensionärer. Svaret på den frågan är nej, säger Ardalan Shekarabi till SvD.
I förslaget om pensionstillägget står det också att det är tänkt att vara tillfälligt. På sikt ska politikerna hitta en modell som ska rymmas inom pensionssystemet.
- Fakta inkomstpensionstillägg
Nio av tio pensionärer kommer att få mer pengar i plånboken 2021. Regeringens förslag om inkomstpensionstillägg kan ge som högst 600 kronor i månaden till pensionärer med inkomster mellan 11 000 och 14 000 kronor. Tillägget är lägre för pensionsinkomster upp till 17 000 kronor.
Reformen beräknas kosta staten cirka två miljarder 2021, sex miljarder 2022 och 5,7 miljarder 2023, enligt uppgifter från TT. Totalt 13,7 miljarder kronor 2021-2023. - Riksdagens pensionsgrupp
Pensionsgruppen är en blocköverskridande arbetsgrupp som består av företrädare för de partier som står bakom pensionsöverenskommelsen; regeringspartierna och M, L, C och KD, med socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi som ordförande.