I allrummet finns ett fotbollsspel som Anne Kristina tycker är kul att spela. Det bästa med Sällbo är att det alltid finns något att göra när man känner för det.

Sällbo – ett annorlunda boende

Kollektivhuset Sällbo i Helsingborg är ett sällskapsboende med social gemenskap och integration i fokus. De som bor här väljer att bo lite mindre och dela lite mer. Målet är att minska ensamheten, integrera nyanlända och att vara ett miljövänligt boendealternativ.

Det finns i dag drygt femtio kollektivhus i Sverige. Idén att skapa boenden där åldrar och bakgrunder blandas uppstod för första gången under 1980-talet. Enligt Boverket finns det just nu ett stort intresse för kollektivboende. Sällskapsboendet Sällbo som nu testas i Helsingborg är ett nytt och unikt koncept. 

I mitten av december 2019 gick Anne Kristina Liljes, 73, flyttlass från en rymlig tvårumslägenhet i ett trygghetsboende i Helsingborg till en mindre tvåa i kollektivhuset Sällbo, i samma stad.
– Jag hade läst om konceptet i tidningen och tänkte att den typen av boende skulle passa mig bra. Jag såg fram mot att få umgås med människor som bor i samma hus som jag, och jag ville också lära känna nytt folk, säger Anne Kristina. 

 ”Toppen att bo här”
Anne Kristina är lite blyg och tillbakadragen, men ett av kriterierna för att trivas i ett kollektivhus är att man är social och utåtriktad. Det såg Anne Kristina som en riktigt bra utmaning.
– Jag var först lite tveksam till om jag skulle klara av att bo i en social gemenskap som den här, men det har gått bra. Jag kan välja att träffa folk en liten stund nere i matsalen eller i allrummet och sedan gå hem till mig när jag vill. 

På varje våning i Sällbo finns ett gemensamt kök, en naturlig träffpunkt för de boende. Man lagar mat tillsammans och umgås. Härom veckan var det födelsekalas för en granne och det bjöds på smörgåstårta.
– Jag har levt ensam i så många år, efter skilsmässan, nu trivs jag eftersom alla trivs här. Det är toppen att bo här och det känns som att jag äntligen har kommit hem, säger Anne Kristina. 

 Gym och matlagning
Var fjortonde dag är det scrapbooking, ett par gånger i veckan är det matlagning, lite oftare möts man för att virka och sticka i grupp. Det spelas kort, sys och målas. I ett gymrum finns vikter för den betydelsefulla träningen. Vill man bara snacka en stund ses man i allrummet.  

Under coronapandemin har de boende varit noga med att hålla avstånden. En del aktiviteter har ställts in och man fortsätter att följa restriktioner och påbud.
– Här bor en mix av människor, både unga mellan 18 och 25 och människor från olika länder i alla åldrar. Det har gjort att jag har lärt känna nya kulturer. Jag har fått ta del av andras berättelser om länder jag inte tidigare visste så mycket om.  

 Att få insyn i seder och bruk från andra kulturer tycker Anne Kristina har varit mycket givande. Tidigare har hon inte reflekterat så mycket över integrationsfrågor, men i dag tycker hon det är spännande att lära sig mer och få en ökad förståelse. 

– Det är tryggt att bo här. I huset finns en trygghetsvärdinna på kontorstid. Henne kan jag vända mig till om det är något jag undrar över. Min dotter säger att jag har blivit annorlunda sedan jag flyttade hit. Hon tycker att jag har blivit mer snackig och öppen.

Anne Kristina Lilje 
Ålder: 74 år  Familj: Tre vuxna barn
Gör: Pensionär (tidigare sorterare på fabrik)
Fritid: Katterna, virkning, scrapbooking, matlagning

  • Scrapbooking
    Scrapbooking är att klippa och klistra, och att sätta in foton i fina album. En scrapbook är ett fotoablum med dekorationer i glada färger och gärna på mönstrade papper. Att scrapbooka kan också vara att pyssla genom att göra egna kort och adresslappar till presenter och julklappar.

Text Kersti Hilding Hansen Foto Kersti Hilding Hansen

Senaste artiklarna