Annika Wallenskog är chefsekonom på Sveriges kommuner och regioner. Hon ser mer användning av ny teknik som en nödvändighet för att klara utmaningarna i omsorgen.

Ska robotarna rädda välfärden?

Sjukvård och äldreomsorg pressas ekonomiskt de närmaste åren. Lågkonjunkturen kommer, det är obalans mellan arbetande och pensionärer, och till det kommer kostnader för de nyanlända. Det här kommer alla äldre att märka av.
– Jag förstår att många känner stor oro nu, men jag tror att det här blir bra, säger Annika Wallenskog, chefsekonom hos SKR (tidigare SKL).

Annika Wallenskog hos Sveriges kommuner och regioner (SKR) verkar inte alltför skärrad. Hon har fyllt 60 och har jobbat med ekonomi i kommuner och landsting hela yrkeslivet. Hon verkade i Västerås under 90-talskrisen.

– Vi stängde hälften av vårdplatserna på lasarettet. Läkarna sa att patienter skulle dö, men så illa blev det inte, säger hon.

– Visst gjordes det en del dumma besparingar på 90-talet, men det var också en hel del bra som hände.

Nöden tvingade fram nyttig omvandling, hävdar hon. Ny teknik användes flitigare. Bland annat gjorde titthålskirurgi att nyopererade kunde åka hem redan samma dag. När Annika Wallenskog födde sitt första barn 1988 fick hon ligga kvar i fem dagar. När den sista av fem barn föddes 1999 fick hon stanna i sex timmar.

– Det kan verka bryskt, men att föda barn är ingen sjukdom och det är ofta bra att komma igång snabbt efter en operation.

– Krisen drev på en utveckling av välfärden. Mycket på gott och en del på ont.

Hon tycker att hon känner liknande krisstämningar nu som på 90-talet. I synnerhet seniorerna kommer att på olika sätt märka av den nu hotande krisen.

Obalans i demografin
Här & Nu berättade i förra numret om obalansen i demografin, att allt fler äldre ska försörjas av färre yrkesverksamma. 40-talisterna är nu i 70-årsåldern och har börjat behöva mer sjukvård. Det märker regionerna (tidigare landstingen). Om tio år behöver de hemtjänst och hemsjukvård, som betalas av kommunerna.

Den obalanserade demografin märktes inte så mycket under högkonjunkturen, men nu planar den ut och resurserna ökar inte i samma takt som befolkningen. Till det kommer flyktingkostnaderna i vissa kommuner.

– Invandringen har kommit på toppen i några kommuner, säger Annika Wallenskog.

Skatten höjs
Fyra regioner väntas höja skatten nästa år, ett 30-tal kommuner likaså. Men ingen älskar skattehöjningar, så nu blir det till att minska kostnader ‒ igen. Spara genom att lägga ner och att effektivisera på lika sätt.

– Kommuner och regioner måste samarbeta bättre kring vård, journalsystem och regler. För äldre borde det finnas personer som har ett helhetsansvar.

Lagstiftning kan behöva ändras.

Annika Wallenskog menar att många seniorer vandrar runt mellan olika vårdgivare, sitter timmavis på akuten eller läggs in ett par dygn – i onödan. Med samordning och nya metoder skulle det bli effektivare.

Nattkamera och robot
Precis som på 90-talet kommer vi att få uppleva mer ny teknik hemma och i vård och omsorg. Det finns teknik framme som inte används fullt ut. Nära hälften av kommunerna säger att de infört nattkameror i hemmen i stället för att nattpatrullen ska behöva åka runt, men i själva verket är det bara installerat på ett fåtal ställen, enligt Annika Wallenskog.

Det finns digitala lås som ersätter nycklar, larmsystem, städrobotar och särskilda duschar som gör det lättare att sköta sig själv. Det finns system för att hålla koll på sina olika fysiska värden hemifrån, utan att behöva åka in. Det finns beslutsstöd med artificiell intelligens som hjälper doktorn att ställa diagnos.
Ändå är det omtalat att vården inte har tagit till sig tekniken i tillräcklig grad.

– Vi pratar med dem och visar goda exempel. I bland kan man undra varför det tar sån tid, säger Annika Wallenskog.

Staten har pengar
Hon understryker att det inte är ont om pengar överallt i samhället, att staten har goda finanser men att kommunerna är pressade, i synnerhet några av dem som tagit emot många flyktingar.

SKR predikar gärna att staten borde ta mer ansvar för kostnader, i stället för att vältra över på kommunerna. Organisationen vill att bidrag ges generellt i stället för detaljstyrt och riktat.

– Vi anser att man vet bättre ute på lokal nivå vad som behöver göras. Det saknas tillit till kommunernas och regionernas beslutsfattande, anser Annika Wallenskog.

– Jag målar inte med svart pensel, jag tror att det här kan bli bra. Människor som varit på sjukhus, fått hemtjänst eller ligger på ett boende rapporterar nöjdhetsgrader på 80-90 procent. Vi har en väldigt bra välfärd i Sverige.

Text Roland Cox Foto Roland Cox

stLight.options({publisher: "53875c69-490e-4fdc-88e8-0bb167809031", doNotHash: false, doNotCopy: false, hashAddressBar: false});

Senaste artiklarna