Fariba Al-Abani är med i nätverket Pensionsrättvisa som arbetar för en mer jämlik pension.

Ungdomarnas krav: Rättvisa pensioner

Som andra generationens invandrare bär de inte bara på föräldrarnas bakgrund, de förväntas också bli goda samhällsmedborgare, göra rätt för sig och bli framgångsrika. Men föräldrarnas låga pensioner gör att de egna valen begränsas.

– Vi började inse att våra föräldrar kommer att få låga pensioner, oavsett yrkesval, studier och inkomst. Det påverkar i sin tur våra val, eftersom vi kommer att behöva hjälpa dem ekonomiskt, säger Farida Al-Abani.

För två år sedan bildades nätverket Pensionsrättvisa. Det var ungdomar som träffades i nätverket StreetGäris, ett feministiskt nätverk, som har som mål att genom systerskap utbyta kompetens och ge kraft och inspiration till varandra. Ur detta skapades en grupp som ville lyfta pensionsfrågan. De vill bilda opinion, fortbilda och knyta band med organisationer som har liknande mål – exempelvis pensionärsorganisationerna.
– Vi anser att pensionerna är ojämställda och menar att det både är en rättvisefråga och en jämlikhetsfråga.

Har samma oro
Det visade sig att ungdomarna bar på samma oro.
– Vi vet precis hur det kommer att gå om vi inte gör något. I framtiden kommer vi att behöva stödja våra föräldrar. Eftersom de kommit sent i livet till Sverige har de exempelvis inte rätt till garantipension. För att få garantipension måste man ha bott i Sverige i 40 år, säger Farida Al-Abani.

Hon har lyssnat till sin pappas klagosång. Låg pension, till och med lägre än hennes mamma eftersom han valde att studera när han kom till Sverige. Och ingen garantipension.
– Deras oro smittar av sig. Jag känner att jag måste jobba så mycket jag kan och så länge som jag har möjlighet. Jag vill ju inte oroa dem på grund av mina livsval. Jag måste kunna försörja mig och få en bra pension. Dessutom bör jag skaffa mig ett livskapital, vara hälsosam och ta hand om mig själv.

Vi kommer behöva stödja våra  föräldrar

Farida Al-Abani, listar de outsagda kraven som också innehåller tacksamhet mot föräldrarna som kämpat för att skapa ett bättre liv för sina barn.
– Jag måste bli en extra god medborgare, eftersom föräldrarna har så mycket på minuskontot, säger hon.
Orättvist, poängterar hon! Genom sin flykt och korta tid i Sverige är föräldrarna stigmatiserade från början och har ingen möjlighet att påverka sin situation.

Inget system för kommunalare
– Det verkar ju inte heller vara ett pensionssystem byggt för Kommunals kvinnor, som jobbat inom vård och omsorg med deltid och låga löner. Hur kommer det sig att vi ska ha ett sådant system? Och det här gäller även andra grupper; personer som är funktionsnedsatta och de som på grund av sjukdom får sjukersättning.

Nej, pensionssystemet är inte rättvist, upprepar hon. Varför ska exempelvis män ha högre pension än kvinnor?
– Pensionerna behöver inte vara desamma, men i dag är skillnaderna oskäliga. Pensionssystemet diskriminerar vissa grupper väldigt starkt och dessa har ingen möjlighet att göra något åt det. Det måste vi ändra.

  • Nätverket Pensionsrättvisa kräver:
    Högre allmänpension – det är märkligt att vi har ett system som är gjort för alla, men där det är många som står utanför.
    Sänkt gräns för garantipension – ta bort eller minska gränsen 40 år radikalt, så att människor har en chans att få en vettig pension.
    Avskaffa äldreförsörjningsstödet – eftersom de flesta som får detta bidrag är invandrare är det diskriminerande och utpekande. Flytta över detta stöd till garantipensionen.
    Andra beräkningsgrunder – kan pensionssystemet vila på andra grunder än antalet arbetade år? Varför inte ta de 20 bästa åren i arbetslivet? Det skulle förbättra situationen får många. Hur kan man utveckla andra kriterier där man på andra sätt bidrar till det gemensamma samhället?

Text Ullacarin Tiderman Foto Ullacarin Tiderman

Senaste artiklarna