Demensvården ska bli likvärdig i hela landet - Här&Nu

Demensvården ska bli likvärdig i hela landet

Regeringen har beslutat att införa en nationell demensstrategi, något som har varit efterfrågat inom demensvården under flera år. Målet är att vården ska bli mer jämlik och likvärdig över hela landet.

Antalet demenssjuka ökar och det innebär att kraven på vården och omsorgen blir större. En nationell demensstrategi är ett sätt att öka kvaliteten på vården och göra den mer jämlik i hela landet, enligt äldreminister Lena Hallengren.
– Äntligen fattar vi beslut om en nationell demensstrategi, för att se till att vi ökar likvärdigheten över landet, det känns angeläget. I grund och botten handlar det om att allt fler blir äldre och drabbas av demenssjukdom. Vi behöver möta den utvecklingen med mycket kunskap, sa hon i en intervju för Sveriges radios ekoredaktion.

Många drabbade
Redan i dag har närmare 150 000 personer i Sverige en demenssjukdom, och forskarna menar att siffran kommer att fördubblas till 2050. Ökningen kommer att ta ordentlig fart om några år när den stora 40-talistgenerationen når 80-årsåldern.
En nationell strategi för vården av personer med en demenssjukdom gör att vården kan bli standardiserad. Den vård som erbjuds ska vara lika för alla, oavsett vilken vårdinrättning man kommer till, anser Lena Hallengren.
– Det är viktigt att man inte hamnar mellan stolarna, utan att när en demenssjukdom uppdagas så ska man få rätt insatser vid rätt tidpunkt från rätt aktör.

Brister ska åtgärdas
Det finns i dag stora brister inom vården av demenssjuka. Ett problem, som Socialstyrelsen pekat ut som ett av de allvarligaste, är bristen på kunskaper och utbildning hos hemtjänstpersonal. Det är ofta hemtjänsten som hjälper demenssjuka, eftersom antalet platser på äldreboenden minskat kraftigt under 2000-talet, men få inom hemtjänsten har utbildning om demenssjukdomar.
Ökad kompetens är också ett av sju fokusområden man behöver arbeta med, som pekas ut i strategin och i det underlaget som Socialstyrelsen tagit fram. Övriga problemområden är: Samverkan mellan sjukvård och socialtjänst, Personal, Uppföljning och utvärdering, Anhöriga och närstående, Samhälle, Digitalisering och välfärdsteknik

Text Ullacarin Tiderman Foto iStockphoto