KG hittade syskon genom släktforskning
Karl Gunnar Hålhans upptäckte att han var adopterad redan som barn. Men det var inte förrän han blev pensionär som han började gräva i familjehemligheten.
– Ett tag fick jag en ny bror varje dag, säger han.
Intresset för släktforskning har exploderat. Tack vare digitaliseringen av olika arkiv är det dessutom lättare än någonsin.
– Det har revolutionerat släktforskningen. Nu kan alla oavsett förkunskap lyckas hemifrån, säger Erland Ringborg, ordförande för Sveriges Släktforskarförbund.
En av dem som lyckats är 73-årige Karl Gunnar, kallad KG. Han åkte under en tid landet runt med sin husbil för att träffa syskon och kusiner. Men han har inte alltid varit omgiven av en stor familj.
KG växte upp i byn Transtrand i Dalarna som enda barnet. När han en dag rotade bland gamla lådor i källaren upp- täckte han handlingarna från sin egen adoption.
– Jag hade tidigare sett att mina föräldrar haft en son som dött tidigt. Så jag tänkte att de hittat mig som ersättare. Sen släppte jag det, säger KG.
Ville inte grubbla
Adoptionen har aldrig stört KG, han minns sin barndom som lycklig. Det var hans ovanliga efternamns ursprung som först fick honom att hoppa på en kurs i släktforskning. Adoptionshandlingarna hade han med sig som ett sidoprojekt – ett projekt som gav oanade resultat. Under kursen presenterades KG för den sökbara databasen Sveriges dödbok.
Där kunde han följa sin biologiska mors fotspår och landade till sist på en adress i en närliggande stad i Dalarna. Där stod en person med samma efternamn som modern skriven.
– Jag tänkte att om jag får en stroke till och blir sittande utan att kunna förmedla mig, men ändå kan sitta och grubbla, då kommer jag kanske ångra mig. Det fick bära eller brista så jag skickade iväg ett brev.
Digitaliseringen har revolutionerat släktforskningen. Nu kan alla oavsett förkunskap lyckas hemifrån.
Det dröjde en vecka, sedan ringde telefonen och KG hade fått sitt första syskon.
– Jag sade att jag var väl medveten om att jag släppt en bomb och att det kunde gå hur som helst. Då svarade han som ringde att han kunde släppa en till: ”Du har två systrar också”.
Tre dagar – tre bröder
Dödboken tog KG vidare på resan genom Sverige, denna gång i sökandet efter sin biologiska far. Efter mycket grävande var det handlingar från ett namnbyte som förde KG till en adress norr om Stockholm.
Han skickade ett brev till och redan nästa kväll fick han svar.
– ”Hej, det är din bror Lars Gunnar”, sade han som ringde, säger KG och fort- sätter berätta:
– Nästa dag ringde telefonen igen, då var det Rolle: ”Tjenare brorsan, jävlar vad kul”. Tredje dagen ringde Hasse: ”Jag tänkte ringa igår, men så tänkte jag att det räcker om du får en bror om dagen”.
KG beskriver perioden som omtumlande, men fylld av glädje. Syskonen på hans fars sida välkomnade honom snabbt in i den tidigare okända släkten.
– Första mötet var spänt. Men det vi- sade sig att vi har mycket gemensamt. Två av bröderna håller på med modellflyg, precis som jag. Vi har också gemensamt att vi byggt kanoter, hur många gör det i Sverige?
KG har också fått svar på frågorna om vem hans biologiska far var – en bergsprängare, precis som han själv.
– Det var väldigt stort för mig när de tog med mig till huset där min far föddes, och till huset han sedan byggde. Det var stort att befinna sig på samma plats som han varit på, säger KG.
Fyra ljus på graven i stället för tre
Syskonen på hans mors sida har han inte lika bra kontakt med.
– Jag har full förståelse för det, det är ju känsliga saker.
Att få en nära relation till tre nya syskon som pensionär räcker gott och väl.
– Nu för tiden tänder bröderna alltid fyra ljus på min fars grav, i stället för tre, säger KG.