”Till skillnad från fysiska handikapp, syns oftast inte svårigheterna utanpå. Men om man lyssnar till dem som fått diagnosen, faller bitarna snabbare på plats”, säger Lotta Borg Skoglund, som är läkare och psykiatriker.

”Minsta förändring kan skapa kaos”

Otaliga är historierna om slarviga fäder. Vi älskar dem och finner deras upptåg och infall charmiga. Mödrar däremot som inte kan organisera upp tillvaron för sina barn måste det vara något allvarligt fel på, eller tänk er en mormor som glömmer hämta barnbarnen på förskolan.

– ADHD är inte alltid så lätt att förstå sig på eller ens känna igen sig i om man bara ser till diagnoskriterierna. Till skillnad från fysiska handikapp, syns oftast inte svårigheterna utanpå. Men om man lyssnar till dem som fått diagnosen, faller bitarna snabbare på plats, berättar Lotta Borg Skoglund, som är läkare, psykiatriker och numera specialist på ämnet.

Högaktuell med boken ”ADHD – Från duktig flicka till utbränd kvinna”, riktar hon fokus på de flickor och kvinnor med ADHD som kämpar ihjäl sig för att vara duktiga och passa in och vars egentliga svårigheter ofta döljs eller misstolkas av både dem själva, en oförstående omgivning och vård.

Att sakna mellanlägen
– Om det bara fanns en sak som läsaren fick med sig av att läsa min bok så skulle jag önska att budskapet nådde ut om att ADHD huvudsakligen handlar om svårigheter med att reglera olika funktioner som de allra flesta lär sig tidigt i livet och oftast tar helt för givna.
– ADHD innebär svårigheter med planering, organisation, självkontroll och med att kunna styra över hunger, sömn, energi och känslor. Detta i sin tur leder till att vissa – för att kunna kontrollera det upplevda inre kaos som uppstår – överkompenserar och blir “superkontrollerande” och måste göra allt på samma sätt hela tiden för att klara av att få vardagen att fungera. Att bara slappna av och flyta med, går inte. Minsta förändring skapar känslor av kaos, säger Lotta Borg Skoglund. 

Under skolåren märks det sällan tydligt hos flickorna – men kan ta sig uttryck i oro och stress när lektioner ställs in, scheman ändras, salar byts – eller att man har svårt att hänga med i undervisningen. Detsamma kan vara fallet på arbetsplatser vid omorganisation och andra förändringar, eller när man blir förälder och måste organisera om sitt liv och skapa rutin kring en annan människas behov.
Samma vid skilsmässor och uppbrott eller vid övergångar mellan ledighet och arbete, då skapandet och upprätthållandet av rutiner ruckas och det blir svårare för dem med ADHD att orientera sig. Denna oförmåga att automatisera – orientera och styra upp vad som då gäller – kan liknas vid att leva på en flygplats som saknar flygledartorn som håller koll på och organiserar trafiken. 

– Det som andra lätt automatiserar blir ofta för den med ADHD ett mycket energikrävande arbete. Många blir utmattade av att hålla koll på all information som ska sållas, tolkas och sorteras. 

Tvingas välja bort delar av sig själv
– I dagens samhälle och kultur förväntas vi orka med både arbetsliv och privatliv. Flickor och kvinnor med ADHD tvingas ofta – medvetet eller omedvetet- göra avkall på delar av sig själva för att orka med, berättar Lotta.
Skolflickan ”väljer” mellan att vara duktig i skolan eller vara en populär kompis. Att hinna med båda kan bli svårt. För kvinnan med ADHD blir det en stor utmaning att klara av hem, barn, barnbarn, åldrande föräldrar, relationen till en partner och vänner samtidigt som hon ska ha ork och kraft att sköta sitt arbete. 

– Historiskt sett har män med samma svårigheter kanske kommit lättare undan med mansrollen som skyddande fasad. Geniet hade med säkerhet inte kommit till sin rätt om ingen annan skött allt det andra som också måste bli gjort. En stöttande fru har kanske historiskt setts som en större självklarhet än en stöttande man som backar upp en kvinna som tappar tid och rum och i perioder helt går upp i en besatthet, glömmer ge barnen mat, inte passar tider, vänder på dygnet, har svårt att hålla ordning, tappar och glömmer saker. 

Biologiska skillnader
Det finns biologiska skillnader såväl som olika sociala och kulturella föreställningar och förväntningar på hur flickor, kvinnor, pojkar och män ska vara. Men ADHD är samma tillstånd och ungefär lika vanligt förekommande hos båda könen. Men flickors och kvinnors ADHD symptom påverkas av menstruationscykler, pubertet och klimakterium. Mycket lite forskning har fokuserat på dessa unika utmaningar hos flickor och kvinnor, vilket också påverkat utformandet av diagnoskriterierna vid ADHD.

Lotta är noga med att understryka vikten av att desto tidigare rätt diagnos ställs, desto mer kan man minska lidandet av att fungera annorlunda.
– Den största skillnaden mellan könen är inte ADHD:n i sig utan att flickor och kvinnor uppvisar en större påbyggnadsproblematik till följd av att man inte från början fått rätt förklaringsmodell, och därav inte fått rätt stöd, hjälp och behandling.

Upptäck flickorna
Flickor med odiagnostiserad ADHD i puberteten kan börja uppvisa problem med ångest, depression, självskadebeteenden och ätstörningar, och vissa debuterar tidigt sexuellt och med alkohol och droger. 

– Flickor som beter sig utåtagerande och impulsivt tenderar att bli stigmatiserade och deras beteende uppfattas ofta som orsakat av sociala och inte biologiska förklaringsfaktorer. Detta vill jag bidra till att ändra på.

SKPF i nytt projekt om ADHD

Text Beata Konar Foto Eva Lindblad

Senaste artiklarna