På räls i England

Den engelska landsbygden har en särskild plats i hjärtat hos många svenskar.
Teveserier som Morden i Midsomer och Downton Abbey har säkert bidragit till våra fantasier om tweed, te, scones och skvaller över en pint på bypuben. För den som vill göra verklighet av drömmarna finns inget bättre färdmedel än den brittiska järnvägen. Följ med på en rälsburen resa genom sydvästra Englands lummiga landskap.

”Har ni besökt vårt piratskepp förr?”, frågar kvinnan i baren när vi beställt varsin pint lager.
Piratskepp? Nej, något sådant har vi nog aldrig besökt, är vi överens om.
Hon skiner upp och stamgästerna runt bardisken skrockar och nickar åt oss.
”Då är ni välkomna ombord, Peter visar er runt!”

Vi greppar lydigt våra öl och sluter upp bakom Peter, en äldre herre som stödd på kryckor visar oss längre in i lokalen. Träluckor, knarrande golv, fiskenät, skeppsklockor, träsniderier och glänsande mässing – ett myller av maritima intryck pockar på vår uppmärksamhet från alla håll. ”Titta”, viskar mitt resesällskap, ”en kanon!” Och plötsligt går det upp för oss. Vi befinner oss faktiskt i ett gammalt skepp. På riktigt. Någon har stoppat in ett helt sjörövarskepp i puben.

Det är den femte dagen på vår tågluff i sydvästra England. Vi är i staden Penzance i grevskapet Cornwall och trodde alldeles nyss att vi smet in på en högst ordinär pub för en pint eller två i väntan på bättre väder. Puben visade sig emellertid vara allt annat än ordinär och vi tackar vår tur och det hotfulla grå molntäcket för den oväntade upptäckten.

Sjunkna skatter
The Admiral Benbow är en av Penzances äldsta pubar, och har legat här sedan 1600-talet. Mittemot puben, berättar Peter, bodde en gång en flitig dykare och skattletare som under åren samlade på sig en massa föremål och hela inredningar från skeppsvrak utanför Cornwalls kust. Dessa fynd flyttades någon gång över till puben och byggdes in i lokalen, som förvandlades till det märkliga sjörövarskepp i flera etage som den är i dag.

Ån som flyter genom centrum och är hem åt stadens kanske mest uppseendeväckande invånare – de svarta svanarna.

Från puben löper passande nog också en 270 meter lång smugglartunnel ner till hamnen. Den användes under 1800-talet av såväl spritsmugglare som lokala fiskare som ville slippa skatta för fångsten. Tunneln är dock stängd och vi får avsluta vår rundtur på översta våningen i stället, i The Lady Hamilton Lounge. Där låter vi oss hänföras av en strålande utsikt över hamnen, omgivna av skeppsartefakter från över 400 år av sjöfartshistoria. Och se där, molntäcket spricker redan upp.

Många avgångar
Att resa med tåg i England är smidigt. Avgångarna är många och stationerna ligger tätt, vilket gör att det sällan straffar sig att vara spontan. Särskilt stor blir friheten om man dessutom har köpt ett respass i förväg. Då kan man hoppa på och av som man behagar under en viss tidsperiod till ett fast pris.

Under våra sju dagar hinner vi med både klassiska resmål som stensättningen Stonehenge och den gamla fiskarstaden St Ives, och för oss helt okända pärlor som vi ramlar på mest av en slump.
En av dessa pärlor är den lilla staden Dawlish i grevskapet Devon, där vi kliver av bara för att det ser så förbannat trevligt ut. Det här är en av Englands vackraste kuststräckor och Dawlish tågstation ligger precis vid vattnet, så vi blir stående en stund med smattrande mobilkameror innan vi känner oss mogna att lämna perrongen.

Stadens pittoreska 1700-talscentrum visar sig vara en sevärdhet i sig. Här besöker vi ett konditori, en pub och några affärer som säljer begagnade kläder. Till fynden hör en klänning för tjugo kronor som ännu tre år senare hör till mitt resesällskaps mest använda.
Matsäcken äter vi vid ån som flyter genom centrum och är hem åt stadens kanske mest uppseendeväckande invånare – de svarta svanarna. Dessa ovanliga fjäderfän är fascinerande och lite kusliga att betrakta när de glider fram över det stilla vattnet. Att Dawlish betyder ”den svarta strömmen”, känns i denna stund nästan för bra för att vara sant.

Där allt tar slut
Många anglofiler har Cornwall i allra sydvästligaste England som ett favoritresmål. Det är lätt att förstå varför. Naturen är storslagen, klimatet mildare och historien ständigt närvarande. Hit kom aldrig romarna och den keltiska kulturen lever och frodas. Man har ett eget språk – korniska – och sedan några år tillbaka också minoritetsstatus, på samma sätt som skottar, walesare och irländare.

Här stannar vi i två dagar på ett bed and breakfast i Penzance, den sista utposten på denna del av det brittiska tågnätet. Men det går att komma ännu längre västerut. En tur med lokalbussen tar oss till Land’s End, som är precis vad det låter som – landets ände. Här störtar Englands bergiga västspets rätt ner i havet. Det är en majestätisk plats som tar andan ur oss, på ett bra sätt. Detta trots att lokala näringsidkare har gjort sitt allra bästa för att förstöra stämningen. Ett upplevelsecentrum med biograf och allmänt tingeltangel pryder den historiska miljön som en hundlort på ett nypolerat balgolv.

Ebb och flod
Ett stenkast från Penzance ligger Cornwalls äldsta stad, Marazion, som fick stadsstatus av Henrik III redan 1257. Här ligger slottet St Michaels Mount utslängt på en klippa i vattnet. Såvida man inte har tillgång till en båt eller gillar att simma behöver man hjälp av lågvattnet för att ta sig dit. För bara då, under ebben, drar sig vattnet undan och blottlägger den stengång som leder ut till ön.

Det känns märkligt högtidligt att gå över de blöta stenarna och blicka upp mot slottet. Detta är verkligen Merlins och sagornas land när det är som allra bäst.

  • Mer att göra i  sydvästra England:
    Äta scones med clotted cream i Cornwall. Clotted cream är en tjockare sorts grädde som görs på ohomogeniserad mjölk. Äkta clotted cream får bara tillverkas i Cornwall och är vansinnigt god.
    Besöka druidernas Stonehenge. Börja med att ta tåget till Salisbury. Från tågstationen avgår sedan flera olika turistbussar till den världsberömda stensättningen. En tur-returresa med inträde till Stonehenge kostar drygt 300 kronor med bussen The Stonehenge Tour.
    Bada i Bath. Staden som är känd för sina badanläggningar från romarnas tid är klart värd ett besök, om än kanske inte under den värsta turistsäsongen. Här finns arkitektur och kultur som lockar miljontals besökare varje år.
  • Köp tågpass hos SJ:
    Tågpass kan beställas i förväg via SJ på webbadressen utland.sj.se. Där väljer man vilken region man vill resa i och hur många dagar. Vi valde ett pass för sydvästra England som berättigade till fritt resande under åtta på varandra följande dagar. Kostnad för 8 dagar i standardklass med se-niorrabatt är cirka 2 000 kronor.

I Land’s End i grevskapet Cornwall störtar Englands västspets rätt ner i havet.

Druidernas Stonehenge är värt ett besök.

Stonehenge – den världsberömda stensättningen.

Text Rikard Johansson Foto Rikard Johansson och Hanna Sveen