Partierna i otakt med väljarna om vinster i välfärden
Den folkliga opinionen mot vinster i välfärden är stark. Samtidigt finns det en trygg riksdagsmajoritet för fortsatta vinster.
– Partierna går i otakt med sina egna väljare, säger ekonomihistorikern John Lapidus vid Göteborgs universitet.
I riksdagen finns det däremot ingen majoritet för vare sig ett förbud eller något generellt vinsttak.
Ekonomihistorikern John Lapidus, som forskar på finansieringsalternativ för välfärden, menar att partierna hamnat i otakt med sina väljare. Han pekar ut den högljudda näringslivslobbyn som en av huvudorsakerna till politikens svårighet att hantera frågan.
– Den privata välfärdsindustrin är stark och har i dagsläget ingen naturlig motpart. Sveriges kommuner och landsting, SKL, är ingen kamporganisation. Industrin däremot ägnar sig både åt drift av verksamheten och en kamp för att bevara och utöka sina vinstmöjligheter, säger John Lapidus och fortsätter:
– Vissa partier har blivit rädda för det här maskineriet och har inte modet att ställa sig på folkopinionens sida. Det demokratiska utrymmet har minskat.
När Juholt försökte utmana välfärdsindustrin blev det motstånd både från näringslivslobbyn och förnyarfalangen i partiet.
V kräver åtgärder
Av riksdagspartierna har M, C, KD, F och SD tagit tydlig ställning mot generella vinsttak, på tvärs med majoritetsuppfattningen i sina respektive väljarbaser. För SD:s del skedde en svängning i frågan efter ett intensivt lobbyarbete från välfärdsindustrin, vilket Dagens Industri har visat (läs HÄR). V har tagit ställning för vinstförbud, och krävde också åtgärder i frågan som ett villkor för att förhandla med regeringen om budgeten.
Partiledningarna i både S och MP åkte på stryk i vinstfrågan vid sina senaste kongresser och har tvingats till en mer vinstkritisk linje. Det är i dagsläget oklart hur de båda partierna kommer att driva frågan vidare efter Ilmar Reepalus utredning (se faktaruta). Det senaste budet är att man vill koncentrera sig på vinsterna i skolan och lämna de andra områdena därhän – åtminstone tills vidare.
Ideologiskt splittrat S
– Socialdemokraterna är ett nyckelparti i välfärdsfrågan men är ideologiskt splittrat. När Juholt försökte utmana välfärdsindustrin blev det motstånd både från näringslivslobbyn och förnyarfalangen i partiet. Sedan dess har välfärdsindustrin flyttat fram sina positioner och inom Socialdemokratin tycks förnyarna ha fortsatt tolkningsföreträde, menar John Lapidus.
Frågan om välfärdsvinsterna väntas följaktligen bli en av de mest infekterade frågorna på S-kongressen 8-12 april. På förra kongressen fick partiledningen backa och lyckades med nöd och näppe avstyra ett bindande beslut mot vinster. Det finns ingen anledning att tro att vinstmotståndet kommer att vara mindre denna gång. När det tunga Skånedistriktet nu kräver att partiet arbetar för ett vinsttak i hela välfärden, är det med en stark folklig opinion i ryggen.
- Så tycker partiernas väljare om vinster i välfärden
Förbjud vinsterna: M: 9%, L: 17%, C: 10%, KD: 10%, S: 37%, V: 67%, MP: 43%, SD: 26%
Begränsa vinsterna: M: 62%, L: 70%, C: 62%, KD: 64%, S: 51%, V: 27%, MP: 47%, SD: 52%
Låt vinsterna vara obegränsade: M: 19%, L: 9%, C: 19%, KD: 21%, S: 2%, V: 3%, MP: 0%, SD: 15%
Källa: Sifo - Ilmar Reepalus utredning
Utredningen Ordning och reda i välfärden presenterades av den särskilde utredaren Ilmar Reepalu den 8 november 2016. Regeringens uppdrag till utredningen var att föreslå ett nytt regelverk för offentlig finansiering av privat utförda välfärdstjänster. Förslagen finns att läsa HÄR.
Utredningen föreslår bland annat ett generellt vinsttak i privata välfärdsföretag på 7 procent plus statslåneräntan på operativt kapital, det vill säga kapital som ägaren investerat i verksamheten.
Slutbetänkandet kommer i maj 2017.