Tågluffa som senior genom Europa

Genom tågfönstret kommer städerna, landskapen och människorna närmare. Att tågluffa är spännande och behöver inte vara krångligt. Hans och Marit Broman brukar resa genom Europa med en rullväska och varsin ryggsäck som enda packning.

Hans och Marit Broman.

Hans och Marit Broman brukar resa genom Europa med tåg.

Det var sommaren 2002 och Hans och Marit hade äntligen köpt sitt första Interrailkort. Med sig i sällskapet hade de sin dotter och en kompis till henne. De klev på nattåget i Södertälje och tog plats i liggvagnen. Efter en god natts sömn till Malmö och dagtåg mot Hamburg fortsatte de till Schweiz.
– Efter några dagar där och i Österrike tog vi tåget hem från Linz. Det blev tolv intressanta dagar som gav oss mersmak
När järnvägsbolagen i Europa 1972 gav ungdomar möjlighet att resa runt en hel månad i Europa var Hans och Marit redan för gamla. Högsta åldersgräns var nämligen satt till 21 år och de var då tre år äldre. Inte förrän begränsningarna ändrades 1988 till att gälla alla åldrar fick de samma chans. Men det kom ändå att dröja ytterligare 14 år innan de förverkligade möjligheten.
– Men vi tågluffade ändå kan man säga, fast på vårt eget sätt. När vi gifte oss 1971 så köpte vi en vanlig tågbiljett till Österrike. Då åkte vi genom både Östtyskland och Tjeckoslovakien, det sistnämnda ett land vi gillade och sedan gärna återkommit till.

Vi tar inte med mer än vi behöver. Packar man bara väl så går det att få ner ganska mycket i en resväska.

Paret Broman är nämligen sanna tågentusiaster. De har gillat tåg sedan de var barn, lekte naturligtvis helst med modelljärnväg båda två, förlovade sig på ett tåg, är med i en motorvagnsklubb och har åkt tåg i både Europa och USA.
– Ett miljövänligare sätt att resa finns knappast. Något att tänka på i dessa klimatförändringarnas tider.

Planerar sina tågluffningar
Startåret 1972 kostade ett Interrailkort bara 350 kronor för en månads resande, nu får man betala 6 900 kronor i andra klass, men bara 6 200 om man har fyllt 60 år. Men i stället kan man köpa kort för kortare tid, exempelvis sju dagar inom en månad för seniorpriset 3 200 kronor. Kortet för hela Europa gäller numera också i hemlandet vid både utresan och hemresan.
Marit och Hans har alltid noggrant planerat sina tågluffningar. Köpt eller lånat hem resehandböcker och grundligt kollat igenom vad som finns att se dit de planerar att åka.
– Vi älskar att kolla in historiska hus. Borgar, korsvirkeshus, stadsmurar och naturligtvis gamla järnvägsstationer. Naturupplevelser hör också till intressena och frankiskt öl, säger Marit.
Men själva detaljplaneringen sköter Hans. Inköp av biljetter och resrutt.
– Tågluffarkortet går att köpa på internet, säger Hans. Vill man ha rådgivning och bokningsservice kring hela resan kan man anlita en specialkunnig resebyrå, som då tar bokningsavgifter. Vi brukar använda järnvägsbolagens hemsidor för alla bokningar, men många rekommenderar Centralens resebutik i Kalmar.

Lätt packning
Bromans reser lätt. De har varsin mellanstor ryggsäck samt välpackad liten resväska på hjul.
– Vi tar inte med mer än vi behöver, några byten kläder, två långbyxor och en kjol. Packar man bara väl så går det att få ner ganska mycket i en resväska.
Hans och Marit brukar alltid köpa platsbiljett när de åker fjärrtåg. För att vara säkra på att få plats om tåget skulle vara fullt, till exempel vid veckoslut.
– I många länder är sittplatsbiljett obligatorisk för den som vill åka med snabbtåg.
Standarden på tågen tycker de är bra.
– Överlag tycks tågbolagen successivt modernisera sina vagnparker.
Bor gör de helst på hotell. Någon gång har de valt vandrarhem.
– Vandrarhem är billigare, men i stället måste man hyra lakan eller ta med sig frukostmaten själv.

Ett fritt sätt att resa
Sommaren 2016 genomförde Hans och Marit en ny Interrailresa.
Resan gick först till Innsbruck, sedan via Alperna, till Venedig och Milano. Därifrån dagsutflykt på vackra Comosjön och sedan vidare via Centovalli och gamla Gotthardstunneln, innan de anlände till Zürich och ställde kosan norrut till Sverige. I liggvagn.
– Den resan tog åtta dagar och sju nätter, med ett kort för sju resdagar inom en månad.
Bromans tycker att det fina med att åka tåg är att det är ett fritt sätt att resa.
– Man kan resa på sig, gå omkring, äta i restaurangvagnen, gå på toa. Man kommer dessutom rakt in i centrala delen av alla städer. Vi tycker också att det är bättre utsikt på ett tåg än i en buss. Dessutom träffar man lokalbefolkningen, man kliver liksom rakt in deras vardagsliv, avslutar Hans.

Text KG Mattsson Foto Privat

stLight.options({publisher: "53875c69-490e-4fdc-88e8-0bb167809031", doNotHash: false, doNotCopy: false, hashAddressBar: false});