Coronakommissionens kritik: Rätt åtgärder men senfärdiga
Sveriges vägval i början av pandemin var i grunden rätt – men åtgärderna för få och för sena. Det anser Coronakommissionen, som på fredagen släppte sin slutrapport.
– Den strategi som Sverige valde var i grunden bra och att snabba åtgärder vidtogs var bra. Men man borde mer ha utgått ifrån försiktighetsprincipen och vidtagit fler och mer omfattande åtgärder tidigare, sa kommissionens ordförande Mats Melin när slutrapporten presenterades.
Fler insatser för att försöka bromsa den allmänna smittspridningen skulle ha skyddat äldre och riskgrupper och skapat mer tid för överblick och analys, skriver man i rapporten.
– Sverige hade periodvis bland de högsta dödstalen i Europa våren 2020, men sett till hela pandemin är Sverige ett av de länder som har haft lägst överdödlighet, sa Mats Melin.
För okritisk till FHM
Enligt slutrapporten har också regeringen litat för mycket på Folkhälsomyndighetens, FHM, bedömningar. Regeringen har enligt kommissionen varit för okritisk till FHM och borde i stället ha lyssnat på fler experter utanför myndigheten. Men man riktar också kritik mot Sveriges kommuner och regioner, SKR, samt mot landets regioner.
- Kommissionen pekar bland annat på att:
Hemvändande skidresenärer från Italien efter sportlovet 2020 borde ha tagits emot med fler och kraftigare åtgärder.
Man borde ha infört inreseförbud från länder med hög smittspridning.
Sänkt deltagarantalet vid offentliga och privata sammankomster och tillställningar tidigare.
Nedstängning av platser och arenor där många människor träffades. Detta krävde en lag som borde ha funnits redan tidigare.
Bra var dock att fortsatt ha öppna skolor och förskolor.
Bra ekonomisk strategi
Sveriges val i den ekonomiska krishanteringen, där det kom snabba och kraftfulla satsningar inom penningpolitiken och finanspolitiken, var enligt kommissionen en bra strategi. Att snabbhet i det läget gick före träffsäkerhet var rätt strategi.
Kommissionens viktigaste slutsatser inför framtiden är att Sveriges förmåga att hantera kriser och beredskapen måste stärkas väsentligt.
Man pekar också på att regeringskansliets dokumentation av sin krishantering måste bli betydligt bättre och att det internationella samarbetet kring smittskydd måste stärkas.