Många äldre tappar kontakt med tandvården

– Munnen är en del av kroppen. Det är så vi måste se på tandvården för äldre. Det handlar inte bara om ett värdigt liv, utan om livskvalitet och förutsättningen för god hälsa, menar Pia Skott, tandläkare och klinikchef på ACT, Akademiskt centrum för äldretandvård, i Stockholm.

För tio år sedan hade munhälsa hos äldre inte varit en stor fråga. I dag vet man bättre. Dålig munhälsa leder till sämre allmän hälsa; det blir svårare att äta, ger kariesangrepp leder till följdsjukdomar och kan orsaka hjärtkärlsjukdomar och diabetes typ 2 – bland annat.
– Munhälsa är en del av din livskvalitet när du kan äta tillsammans med andra. Det känns bra, du kan äta vad du vill. Du har inga kroniska infektioner. Du kan skratta och le och har en god andedräkt.

Förlorar sin tandläkarkontakt
Så är det inte för många äldre, menar Pia Skott. Särskilt utsatta är äldre i övergången från ett självständigt liv i eget boende till ett större omsorgsbehov. I det läget är den största faran att förlora sin vanliga tandläkarkontakt. Du kanske inte kan, eller orkar gå längre, du kanske inte har råd – eller ännu vanligare, din tandläkare som du besökt genom livet går i pension.
– Jag träffade en äldre kvinna som bjöd hem barnen med sina familjer, men hon åt inte tillsammans med dem. Hon fungerade bra i sitt boende, men hade förlorat sin tandläkarkontakt. När jag träffade henne hade tandbryggan lossnat helt. Hon satte in den ovanpå tandstumparna och sa till barnen att hon redan hade ätit. Hon skämdes.

Viktig folktandvård
Det har skett en stor förbättring av svenska folkets tandhälsa. Stor betydelse har Folktandvården haft, att alla barn har en tandläkarkontakt och kallas regelbundet till gratis tandvård till och med att de fyller 19 år.
En undersökning i Jönköping från 2015 visade att 80-åringar i genomsnitt hade 21,1 egna tänder och att andelen tandlösa bara var 6,5 procent. Det ska jämföras med en undersökning fem år tidigare, från 2010 i Västmanland/Gävle, som visade att 84-åringar hade tio egna tänder och att 33 procent var tandlösa.
– Jag skulle önska att vi från en viss ålder, säg 75, hade samma förebyggande tandvård för äldre som för barn. Någonstans i vårt åldrande blir det svårare att sköta sina tänder. Äldre äter fler mediciner, vilket försämrar munhälsan, de har slitit på tänderna i 60 år, de har ofta en hel del kroniska sjukdomar; stroke, demens hjärtkärlproblem. Allt detta påverkar tandhälsan och den allmänna hälsan, säger Pia Skott.

Jag skulle önska att vi från en viss ålder, säg 75, hade samma förebyggande tandvård för äldre som för barn.

Stort dilemma
Och munhälsan är ett stort dilemma också på äldreboenden. Visserligen får de äldre rätt till uppsökande och nödvändig tandvård. Men många äldre har tappat kontakten med tandvården och inte själva kunnat sköta sin tänder – och det är ofta illa med munhälsan.
– Frågar man undersköterskor och vårdbiträden vad som är svårast i omsorgsarbetet, så svarar majoriteten – att sköta munhygienen. Det är ett större intigritetsintrång än vad vi tidigare har insett, säger Pia Skott.
– Och trots utbildning fortsätter man att tycka att detta är svårast. Därför är det lätt att munhälsan blir eftersatt. Vi anser att det borde finnas en tandvårdspersonal vid alla vård- och omsorgsboenden.
– Jag blir så ledsen när jag ser äldre 85-90 åringar som fick fina bryggor på 70-, 80-talet som är illa skötta. De går från alla tänder till inga tänder alls, eftersom den svagaste länken har gått sönder går det inte att åtgärda. Vi ser det nästan varje dag. Om de äldre behåller sin tandvårdskontakt blir det sälla så dramatiskt.

Komplicerat tandvårdsstöd
Pia Skott är också kritisk mot tandvårdsstödet som hon menar är komplicerat.
– Tandvårdsreformen är otydlig och fungerar inte som den ska. Ofta vet man inte vad man har rätt till. Exempelvis att man har rätt till omsorgstandvård omman har hjälp i hemmet tre gånger om dagen samt nattillsyn.

  • SKPF kommenterar:
    SKPF driver frågan att även förebyggande tandvård ska ingå i äldres högkostnadsskydd och att all tandvård på sikt ska ingå i den allmänna sjukförsäkringen. Förbundet menar att tänderna är en del av kroppen och därför inte bör särbehandlas.
    Dåliga tänder kan också leda till följdsjukdomar som då kan omfattas av ett annat högkostnadsskydd, vilket saknar logik, enligt förbundets bedömning.
    Att många äldre avstår från tandvård av ekonomiska skäl är problematiskt för både individen och samhället.
    – Det bästa vore givetvis om pensionerna skulle räcka även till tandvård, men för många är det inte så i dag. Därför är det viktigt att se över och förstärka möjligheterna för äldre att få en behövlig tandvård, oavsett inkomst, säger Lena Augustsson, ledamot i SKPFs förbundsstyrelse och drivande i frågor om äldretandvård.

Text Ullacarin Tiderman Foto Ullacarin Tiderman

Relaterade artiklar

Senaste artiklarna