Coronakommissionen riktar hård kritik mot den misslyckade strategin att skydda de äldre och menar att ansvaret ytterst vilar på den nuvarande regeringen, men även tidigare regeringar.

Så ska Sverige skyddas i nästa pandemi

470 000 smittade. Nästan 9 000 döda. Hårt drabbad äldreomsorg och sjukvård. Så ser bokslutet ut för coronaåret 2020.
Samtidigt som vaccinet rullas ut rannsakar vi oss själva, varandra, företag och myndigheter: Hur kunde det gå så illa?
Nu ritar samhället upp planer för en bättre beredskap. Men vem ser till att de följs?

Två tunga dokument om coronaåret släpptes i slutet av 2020.
Både Coronakommissionen och IVO, Inspektionen för vård och omsorg, riktar hård kritik mot ansvariga myndigheter.
Coronakommissionen tillsattes av regeringen i somras för att granska vad staten, regioner, kommuner och andra gjort mot smittan. Det första av två delbetänkanden kom i december och handlade om hur de äldre behandlats. 

I en sammanfattning från kommissionen konstateras att nästan 9 av 10 av de som avled var 70 år eller äldre. Drygt en fjärdedel hade hemtjänst, nära hälften fanns på särskilt äldreboende.
Kommissionen skräder inte orden när det gäller vård och omsorg:
• Strategin att skydda de äldre misslyckades.
• Äldreomsorgen var oförberedd och illa rustad för pandemin.
• Åtgärderna var sena och räckte inte till.

Ansvaret vilar på regeringen
Ansvaret för att det här inte rättades till snabbare vilar på många parter, men ytterst på regeringen – den nuvarande och de tidigare, slår kommissionen fast.
Man pekar på ”strukturella” brister. Det fanns inte tillräckliga regler. Ansvaret var spritt på för många händer, parter som inte kunde samarbeta tillräckligt bra. Det fanns för få anställda och med för lite utbildning, för dålig utrustning och för dåliga arbetsförhållanden. 

Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen upptäckte alldeles för sent hur illa det var ställt inom äldreomsorgen. Det tog ”orimligt lång tid” att bli varse vilken skyddsutrustning som äldreomsorgen behövde.
Några saker som borde ha gjorts, enligt kommissionen:
• Det fanns för lite resurser att smitttesta, ändå borde äldre som flyttade mellan sjukhus och boende i större utsträckning ha testats.
• Regeringen borde ha infört besöksförbud på boendena redan före den 1 april. Dock att anhöriga borde ha fått besöka döende släktingar.
• Regionerna borde ha försäkrat sig om att läkare träffade sina patienter fysiskt, inte ställde diagnos på distans.

Bättre skydd i framtiden?
Kommissionen har en rad förslag på åtgärder för framtiden:
• Regler behövs som skyddar de boende i äldreomsorgen vid en pandemi eller någon annan allvarlig kris.
• Bättre samordning mellan regioner och kommuner om vem som ska göra vad. Något det talats om i flera årtionden, enligt kommissionens betänkande.
• Journalsystem som fungerar för både region och kommun.
• Större lager av andningsskydd och annan medicinsk utrustning.
Flera punkter handlar om personalen. De måste vara tillräckligt många, fler måste ha trygg anställning så att samma personer vårdar de gamla, och ha tillräckligt många och duktiga chefer. Det bör finnas en sjuksköterska på varje boende, dygnet runt, alla dagar, anser kommissionen.

I dag får kommuner inte anställa läkare, det måste ändras och det ska finnas tillräckligt många, anser Coronakommissionen. I de övriga nordiska länderna finns kommunanställda läkare.
Det andra delbetänkandet från kommissionen kommer i höst och ska handla bland annat om hur väl smittan bekämpades i hela Sverige, hur samhället och enskilda människor påverkades, och hur myndigheter och andra aktörer skötte sig.

IVO granskar kommunerna
Även IVO har avlämnat rapport. Inspektionen för vård och omsorg är en statlig myndighet som bland annat tar emot anmälningar mot slarv och misstag i vården enligt Lex Maria och Lex Sarah.

Här&Nu berättade i förra numret om den rapport från IVO som kom i slutet av november. Den riktar hård kritik framför allt mot regionerna (landstingen). Det handlar om ungefär samma saker som i Coronakommissionens betänkande: Sjukfall på boenden har inte alltid bedömts av en läkare på plats, och det har hänt att läkare har ordinerat ”vård i livets slutskede” utan att träffa patienten.
När detta skrivs väntas ytterligare beslut från IVO, om vad regionerna och kommunerna behöver förbättra. 

”Mer robust”
Coronakommissonens betänkanden, IVOs rapporter och politikers uttalanden pekar mot att systemförändringar måste ske. Vilket förutsätter att riksdagen tar de beslut som föreslås och att det får kosta mer pengar.
– Efter krisen ska vi bygga Sverige starkare, bättre. Äldreomsorgen, tryggheten, sjukvården, skolan – vi behöver göra det än mer robust, sa statsminister Stefan Löfven i sitt jultal till svenska folket.
Risken finns annars att det som drabbade oss sjunker undan i medvetandet, att vi vid nästa fartygskatastrof, tsunami eller pandemi åter är illa förberedda och saktfärdiga. 

Avgörande blir vilket tryck som bland annat pensionärsorganisationerna kan sätta på regering, riksdag, regioner, kommuner och privata företag.
Kommer vi att vaccinera samhällsbygget mot en upprepning?

Text Roland Cox Foto Ninni Andersson/regeringskansliet

Senaste artiklarna