”Samhället slösar bort äldres kraft”
Dagens 70-åringar är betydligt fler, friskare, smartare och hungrigare än de var för ett halvsekel sedan. Det är därför pensionsgränserna måste bli mer flexibla, konstaterar Ingmar Skoog som leder tvärvetenskapliga äldreforskare. Han pratar om 70 som det nya 50. Det där med 70 som det nya 20 var från början en felskrivning.
Men på flyget dit kom han på att det faktiskt låg något i det. Det finns likheter mellan 70-åringar av i dag och 20-åringar.
‒ De reser till andra kontinenter, de börjar på universitetet, går på teater, dricker mer, är mer sexuellt aktiva än tidigare generationer.
‒ En 20-åring vill hinna med en massa innan det är dags för familj och barn. Den som är 65 och uppåt vill hinna göra allt man velat, innan man blir för gammal.
Ingmar Skoog är professor i psykiatri och överläkare och leder Agecap i Göteborg, ett nätverk där forskare med ett 20-tal olika specialiteter samarbetar. De är experter på äldrefrågor kring allt från ekonomi, historia och journalistik till neurokemi, psykiatri och genetik.
Bred forskning
Forskarna finns på Göteborgs universitet och studerar äldres förmågor, eller kapabilitet som man kallar det. Den påverkas av många saker. Hos individen hälsa och ekonomi, i omgivningen boendet, familjen, vännerna och sysselsättningen. På samhällsnivån påverkas kapabiliteten bland annat av politiska beslut, historiska skeenden och attityder till åldrande.
‒ Forskarna finns vid 15 olika institutioner och har många gemensamma projekt. Jag gillar att samma människor undersöks av journalistforskare som tittar på mediaanvändning, neurokemister som tittar på förändringar vid Alzheimer, genetiker och folk som kan historia som tittar på hur förhållanden förändras över tid, säger Ingmar Skoog.
Födelseår viktigare än ålder
Han ser det som helt klart att 70 är det nya 50, åtminstone. Forskarna har samlat massor av fakta kring olika generationer, som gör det möjligt att jämföra.
‒ 70-åringar i dag är helt annorlunda än på 1970-talet, på alla sätt. De är betydligt starkare fysiskt, har bättre lungfunktion, är mycket bättre på intellektuella tester, har lägre blodtryck, mindre hjärtkärlsjukdomar och är mindre neurotiska. De mår bättre över huvud taget, säger Ingmar Skoog som själv närmar sig pensionsålder.
Det här hänger samman med att generationerna har vuxit upp under radikalt olika villkor.
När vi nu har mer och mer vitala äldre så kanske de som vill jobba längre borde få göra det.
‒ Födelseår är viktigare än ålder. De första grupperna vi tittade på var födda när Sverige var ett fattigt land. De hade sämre arbetsförhållanden, sämre bostäder.
‒ De som var gamla på 1970-talet var nedslitna. Första semestrarna kom inte förrän 1938, så de första vi undersökte var i 40-årsåldern när de fick semester. Lediga lördagar kom på 1960-talet, då var de redan pensionerade.
Fler ska dela pensionskakan
‒ Men 40-talisterna har levt i ett välståndsland med mödravårdscentraler och barnavårdscentraler. De behöver inte svälta, de får mycket nyttigare mat än 20-30 år tidigare.
Även under de första decennierna efter år 2000 kan forskarna se en kraftig förbättring av folkhälsan. Allt fler blir nu allt äldre.
‒ Pensionskakan måste delas mellan fler och pensionerna riskerar att minska ganska dramatiskt. Pensionen klaras inte av om vi inte får människor att jobba längre.
Samtliga partier i riksdagen, utom V och SD, skrev under planen att höja pensionsåldrarna. År 2020 höjs gränsen för att börja ta ut allmän pension från 61 till 62 år, och senare trappas det upp till 64 års ålder. ”Las-gränsen”, alltså när arbetsgivare får säga upp personal på grund av ålder, höjs på samma sätt från 67 till så småningom 69 år.
Arbetsgivarna går emot
Arbetsgivarna har inte varit glada för att äldre ska få stanna längre, av olika skäl. Här&Nu har tidigare skrivit om ålderismen som utgår från att äldre inte är lika formbara och snabba som yngre. Den synen gör att arbetslivet tappar i kvalitet, menar Ingmar Skoog.
‒ Det finns professorer som inte får vara kvar i jobb, som värvas av universitet som Harvard. Det är ett slöseri att de pensioneras i Sverige. När vi nu har mer och mer vitala äldre så kanske de som vill jobba längre borde få göra det.
Mognad och erfarenhet berikar arbetslivet, menar Ingmar Skoog. Hos seniorer finns ”dold kunskap” som inte är så lätt att bara lämna över.
Men många av de allt yngre 65-åringarna vill förstås helst slippa jobba och är sugna på att hinna göra det som även 20-åringar gillar.
‒ Det beror på vad man har för jobb. För många är det en befrielse att sluta. Man måste hitta en flexibilitet för dem med tunga jobb, säger Ingmar Skoog.
- Forskar över gränserna
Centrum för åldrande och hälsa, Agecap, är en centrumbildning på Göteborgs Universitet som går på tvären över 15 institutioner och 5 fakulteter. Syftet är att öka människors möjlighet till ett gott åldrande.
Agecap startade 2014. Nu drivs ett 20-tal forskningsprojekt. Under 2017 publicerades närmare 200 vetenskapliga arbeten.
Centrumet finansieras främst av Forte, ett statligt forskningsråd för människors hälsa, arbetsliv och välfärd, och av Göteborgs universitet.