Utredare vill skärpa vårdgarantin
Väntetiderna inom vården är för långa och behöver pressas ner. Trots riktlinjer och goda intentioner har Sverige kämpat med alltför långa väntetider sedan 60-talet, konstaterar den särskilda utredaren Gunilla Gunnarsson. I sitt slutbetänkande till socialminister Lena Hallengren vill hon korta väntetiderna och införa striktare regler för vårdgarantin.
Hon pekar på flera åtgärder som hon anser skulle korta väntetiderna i landet och konstaterar samtidigt att det ser olika ut i olika regioner och att det också finns skillnader inom regionerna.
Som ett gott exempel, där man lyckats hålla vårdgarantin och erbjuda vård och behandling inom de lagstiftade tidsmarginalerna, nämnde hon Halland.
– Deras motto har varit att: ”Patienterna ska alltid ha hjälp. Annars får vi ta hjälp utifrån.”
Vårdgarantin som lagstadgar patientens rätt att få ett första besök inom 90 dagar och operation eller annan behandling inom ytterligare 90 dagar har inte följts och successivt försämrats. Och väntetider har ökat ytterligare under pandemin.
I mars 2022 väntade 462 000 personer på ett första möte med vården, 136 000 hade väntat längre än 90 dagar. Under samma period väntade 160 000 på operation och 65 000 hade väntat längre än 90 dagar.
– Och just nu växer kön, konstaterade Gunilla Gunnarsson.
Nya regler inom primärvården
I sitt slutbetänkande föreslår hon därför en skärpning av vårdgarantin. Bland annat vill hon att man inom primärvården ska kunna komma i kontakt med vårdgivare samma dag och att man ska kunna få medicinsk bedömning av läkare eller annan legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal inom sju dagar.
Patienten ska också få en undersökning inom 60 dagar och behandling inom 90 dagar.
Skärpta tidsramar inom specialiserad vård
När det gäller specialiserad vård, ska patienten få en medicinsk bedömning av läkare eller annan legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal inom 60 dager, undersökning inom 60 dagar och behandling inom 90 dagar. Detta är en skärpning från tidigare regler vad gäller tid för undersökning och bedömning från 90 dagar till 60.
Patienten ska dessutom kunna kräva information om tidpunkten för viss vård inom 14 dagar.
Från och med den 1 juli 2022 gäller bestämmelser om listning på vårdcentral. Med anledning av detta föreslår utredaren att enskilda som listat sig hos en vårdcentral utanför sin hemregion också ska omfattas av vårdgarantin vid den vårdcentralen. Däremot ska vårdgarantin i specialiserad vård även fortsättningsvis gälla i hemregionen.
Delaktig i vården
I betänkandet föreslår också Gunilla Gunnarsson att man ska förbättra patientens möjlighet att vara delaktig i sin vård. Och för att uppnå detta vill hon se flera nya bestämmelser i patientlagen.
Bland annat ska patienten kunna kräva att få veta vem som är den fasta vårdkontakten och den fasta läkarkontakten, om sådana har utsetts. Patienten ska också kunna få informationen samlad digitalt. Dessutom ska tidpunkten för vården kunna väljas i samråd med patienten.
Den 20 maj lämnade hon sitt slutbetänkande med förslag på åtgärder till socialminister Lena Hallengren. Förslaget är att dessa åtgärder ska vara genomförda till den 1 januari 2025.