Nya riktlinjer för tandvård fokuserar på äldre
Två grupper sätts i fokus i de nya nationella riktlinjerna för tandvård; barn samt personer som behöver särskilt stöd på grund av skörhet eller en funktionsnedsättning. Nu ska man också satsa mer på att förebygga sjukdomar. Och patienter med hög risk för dålig munhälsa bör kallas oftare till undersökning.
En nyhet är att mer fokus sätts på barntandvård, men i rekommendationerna poängteras också hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder som gynnat äldre. En god munhälsa är viktig för livskvaliteten eftersom god munhälsan kan påverka hela kroppen, den psykiska hälsan och även minska risken för infektioner och inflammationer.
Vill se högkostnadsskydd inom tandvården
– Tandvården behöver mer resurser och det är bra att ett större fokus sätts på äldre och deras munhälsa. Det är alltför många som avstår från nödvändig tandvård eftersom det är dyrt och många anser att de inte har råd att gå till tandläkaren, säger SKPF pensionärernas förbundsordförande Liza di Paolo-Sandberg.
– I en tandvårdsrapport från 2018 sa 150 000 pensionärer att de inte hade råd att gå till tandläkaren. De lät bli att söka vård, trots att de hade behov. Vi vill se ett högkostnadsskydd inom tandvården, på samma sätt som detta finns inom sjukvården, säger Liza di Paolo-Sandberg.
Förutom extra fokus på barntandvården lyfts också vikten av god tandvård för personer som behöver särskilt stöd, till exempel på grund av skörhet eller en funktionsnedsättning. Nu ska tandvården arbeta systematiskt för att upprätthålla tandvårdskontakten med dessa personer, vid exempelvis återbud eller uteblivna besök. Man ska också samordna sina insatser med annan hälso- och sjukvård, för patienter som får vård på flera ställen. Man behöver uppmärksamma både tandvårdsbehovet och den dagliga munvården när en patient ska flytta över från sjukhusvård till kommunal omsorg. Detta gynnar äldre som riskerar att bli sjuka på grund av försämrad munhälsa.
En mer jämlik tandvård
Det finns stora skillnader i både munhälsa och tandvård i Sverige. Munhälsan är till exempel sämre hos personer med låg inkomst, kort utbildning och olika funktionsnedsättningar. Tidigare undersökningar från Socialstyrelsen visa att en av tre inte går på regelbundna kontroller hos tandläkare. Och under pandemin har man noterat det lägsta antalet tandläkarbesök sedan 2009, då nationell statistik började föras.
– Med riktlinjerna vill Socialstyrelsen bidra till att tandvården och munhälsan blir mer jämlik. Förutom rekommendationer har vi också tagit fram indikatorer för att kunna se hur riktlinjerna efterlevs, säger Sofia Orrskog, projektledare för riktlinjearbetet.
Rekommenderar tätare kontroller
Socialstyrelsen rekommenderar fortsättningsvis tätare kontroller för personer med hög risk för dålig munhälsa för att jämna ut skillnaderna i munhälsa.
Riktlinjerna ska bidra till effektivare användning av resurserna och vara ett stöd för politiker, verksamhetschefer och andra beslutsfattare så att tandvårdens resurser kommer hela befolkningen till del och ska därmed bidra till en mer jämlik tandvård. Men rekommendationerna ska också hjälpa till för att vägleda tandvårdspersonal när de beslutar om behandling.
Det finns möjlighet att lämna synpunkter på de nya riktlinjerna fram till den 31 januari 2022. En uppdaterad version publiceras hösten 2022, därefter börjar ett nytt utvärderingsarbete av tandvården under 2022–2023.