Seniorläkaren Yngve Gustafson har fått massor av brev under coronapandemin, med hjärtskärande berättelser om vanvård och tragiska levnadsöden.

Seniorläkare: ”Håll ut i karantänen”

Yngve Gustafson, seniorprofessor i geriatrik vid Umeå universitet, menar att det är illa ställt inom äldrevården på många håll och att coronapandemin ytterligare förvärrat situationen.
Han anser att kunskap finns om gamla människors särskilda behov av vård och omsorg, men att man på boendena många gånger varken har resurser eller tillräckligt med personal för att kunna ge en god vård.

– Jag brinner för att äldre ska få en bättre ålderdom, säger Yngve Gustafson i sitt sommarprogram i Sveriges radio P1.
Det som gör honom särskilt upprörd är att man vet vad som funkar dåligt. Och då borde man också kunna göra något åt det. Han är också kritisk till att många läkare är okunniga om åldrandets mekanismer och anser att man behöver vara noggrannare vid läkemdelsbehandling av äldre och att vissa läkemedel är direkt olämpliga.

Enligt Yngve Gustafson är det undernäring och svält som är den starkaste riskfaktorn för att infektioner som influensa och tuberkulos har skördat och skördar miljontals offer även i dag. Med den hänvisningen säger han:
– För mig känns det som svenska myndigheter har glömt detta välkända samband, att undernäring leder till nedsatt immunförsvar. 

Undernäring försvårar
Och många gamla inom äldreomsorgen lider av undernäring, som han menar troligen bidragit till att så många gamla dött på äldreboenden under coronapandemin.
Yngve Gustafson har i sin forskning tillsammans med sina kollegor i Umeå visat att det finns ett direkt samband mellan undernäring och antalet dagar till dess personen avlider. Det som händer vid undernäring är att det ofta tillstöter lunginflammation och blodförgiftning från urinvägsinfektioner på grund av att immunförsvaret inte fungerar vid svält.

Av de gamla som fick sjukhusvård kunde ett stort antal skrivas ut levande.

Och han säger att detta faktum är en av orsakerna till att äldre på äldreboenden är särskilt i riskzonen och utsatta vid en coronainfektion.
Men att förbättra maten i äldreomsorgen, enligt Livsmedelsverkets rekommendationer, kräver både utbildning och förstärkt bemanning. I stället har man under lång tid minskat antalet platser på äldreboenden och personal i omsorgen, påpekar han.

Felaktig behandling
Ytterligare en bidragande faktor till att särskilt äldre på äldreboenden drabbats av pandemin, menar han är felaktig läkemedelsbehandling. Hans erfarenhet, efter 35 år som äldreläkare och forskare på äldres sjukdomar och anställd på olika äldreboende, är att personer med demens ofta har sömnapné. Det vill säga andningsuppehåll under sömnen.
– Hälften av alla på äldreboenden och hälften av alla med en demenssjukdom och de som har haft stroke, har sömnapnésyndrom, andningsuppehåll i sömnen som kan orsaka syrebrist och hjärnskador.

Felaktiga läkemedel kan öka dessa besvär och försämra hälsoläget. De äldre kan då få ytterligare hjärnskador, och tillstöter då en coronainfektion, kanske den äldre dör under natten utan att särskilda komplikationer av virusinfektionen tillstött.
Läkemedel och äldre, kräver att man vet vad man gör, anser Yngve Gustafson.
– I den pågående coronapandemin är det uppenbart att när andningspåverkade patienter får sådana läkemedel, utan andningshjälp riskerar de att dö. 

– Och på äldreboenden, när man ger dessa läkemedel till demenssjuka som har sömnapné riskerar de att få hjärnskador som förvärrar demenssjukdomen och det finns risk att de dör under sömnen.

Ingen sjukhusvård
Han är också kritisk till det synsätt som råder, att gamla på äldreboenden inte behöver skickas in till sjukhusvård. I den statistik som Socialstyrelsen sammanställt, var det bara 13 procent av de äldre på äldreboenden och som dog med covid-19 under våren, som fick sjukhusvård.
– Det kan innebära att de dör i förtid, då de nekas adekvat sjukvård. Och detta har varit uppenbart i coronatider, säger Yngve Gustafson i sitt sommarprat.

Han menar att det finns fall där gamla människor varken fått dropp, näring, syrgas, bloproppsförebyggande behandling eller behandling av komplicerande andra infektioner.
– Jag har sett myndighetspersoner i tv försvara dessa prioriteringar, att det är bäst att gamla människor får vårdas kvar på boendet och får dö i lugn och ro.

Dropp och syrgas gör skillnad
Yngve Gustafson är av en annan mening och anser att när det gäller covid-19-sjuka äldre kan man få många på benen igen om de får adekvat vård. Det visar den studie som gjorts vid geriatriska kliniken i Stockholm.
– Studien visade att av de gamla med covid-19-infektioner som fick sjukhusvård med bland annat dropp och syrgas, så kunde ett stort antal skrivas ut levande till hemmet eller tillbaka till äldreboendet.

Enligt honom är det inte underligt att äldrevården försämrats ytterligare under coronapandemin med hänvisning till att besparingar i äldreomsorgen redan gjordes innan pandemin.

En bättre äldreomsorg
– Jag hoppas att politikerna minns detta när det värsta är över. Jag hoppas att vi kan åstadkomma en bättre äldreomsorg och att personalen får arbetsvillkor som gör att arbetet med gamla människor kanske kan bli det finaste arbete man kan ha.

– Håll ut ni som sitter i karantän. Och ni som har äldre anförvanter, se till att hålla kontakten med dem, i synnerhet nu under coronatid.

Text Ullacarin Tiderman Foto Erik Abel

Senaste artiklarna