Tillhör det åldrandet att man ofta sitter och funderar på vem man är och vem man blivit? Jag var och är vad man förut kallade ”rödstrumpa”, min unga vuxentid sammanfaller med framväxten av Grupp 8 och Kvinnobulletinen var husorgan och sånger som ”Vi tjejer…” får mig att längta tillbaka.
Uttrycket att få lön för mödan är ett talesätt som är självklart, näst intill en sanning på vår arbetsmarknad och att vi tar för givet att vi ska få en skälig lön och rättvist betalt för våra arbetsinsatser. Så att vi har mat på bordet, kan betala hyra och räkningar.
Min fru har 6 000 kr mindre än mig i pension just nu. Jag har 18 000 (netto) ännu ett år tills jag blir 75. Hon dels hemlighåller sin ekonomi, dels säger att eftersom jag har så mycket mer pension så behöver hon inte bidra till hushållet. Således betalar jag (sedan 25 år) för alla räkningar och hushållsutgifter. Hon betalar för egen ’’lyxkonsumtion’’ design- stol, skåp, gardin, mattor, lampor, tavlor mm, exklusiva saker från lyxbutiker. Jag bidrar (tyvärr) under protest.Hon vägrar diskutera budget, vill att vi skall förbruka kapitalbuffert som finns, men minskar, vill att vi skall leva, resa så länge vi kan och har krafterna kvar. Jag menar lagom konsumtion, man kanske lever till 90 vem vet? Hur skall vi lösa våra problem? Vad är en genomsnittsbudget f.ö. för ett gift pensionärspar på 73 resp 70 år? Tacksam för svar.
Tolvskillingsoperan – musikaliskt äventyr i samarbete mellan Folkoperan och Kulturhuset Stadsteatern. Premiär den 11 september. Medlemmar i SKPF pensionärerna kan boka biljett till subventionerat pris. Vi lottar också ut två premiärbiljetter.